Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2020-08-18, dnr 105/2020

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Sänkt statlig inkomstskatt

  • IFAU anser att förslagen i promemorian ”Sänkt statlig inkomstskatt” har rätt inriktning, men att skattesänkningen borde vara större.


Även efter det att värnskatten avskaffats möter de som betalar statlig skatt höga marginalskatter. Mycket talar för att marginalskatten fortfarande är så pass hög att skatteintäkterna på sikt skulle öka snarare än minska om den statliga skatten sänktes. Detta eftersom skattebasen växer om folk jobbar mer, se resonemangen och de empiriska referenserna i Bastani och Selin (2019).  Ett annat starkt argument är att den djupa klyfta som finns mellan beskattning av arbets- och kapitalinkomster minskar om den statliga inkomstskatten sänks.

Det är därför helt rätt att justera ner uttaget av statlig inkomstskatt. Det går naturligtvis att diskutera exakt hur stora reduktioner som är lämpliga, men vår bedömning är att de skattesänkningar som föreslås i promemorian är alltför modesta.

Alternativ 1 går ut på att skiktgränsen höjs med 6 000 kronor utöver den normala årliga uppräkningen med KPI plus två procentenheter. Alternativ 2 innebär att den statliga inkomstskatten sänks med en halv procentenhet, från 20 till 19,5 procent. Förslagen beräknas var för sig (i en statisk kalkyl) ha negativa offentligfinansiella effekter i storleksordningen 1,3 miljarder.

Det är naturligt att ställa den föreslagna skattesänkningen i relation till förslaget om en skattereduktion på förvärvsinkomster, ett förslag som har remitteras samtidigt (Dnr 106/2020) och som innebär en satsning på cirka 7,5 miljarder. Om målsättningen är att öka arbetsutbudet och hindra skadlig skatteplanering – och på sikt skapa ökade skatteintäkter – borde regeringen överväga att istället lägga dessa 7,5 miljarder på sänkt statlig inkomstskatt.

Under förutsättning att något av alternativen 1 eller 2 ska genomföras har IFAU inga starka åsikter om vilket specifikt alternativ som är bäst.

 

I detta ärende har generaldirektören Maria Hemström Hemmingsson beslutat. Docent Håkan Selin har varit föredragande.

 

Referens

Bastani, S. och Selin, H. (2019) ”Skillnad på marginalen – en ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning” Rapport till Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi 2019:3.


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2020-08-18