Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2018-08-10, dnr 121/2018

Skolverket
106 20 Stockholm

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning

IFAU ser positivt på att Skolverket genom dessa Allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning (ARKBB) förtydligar lärares, rektorers och huvudmäns ansvar för att bedömning och betygssättning sker på ett rättvist och likvärdigt sätt. Samtidigt vill IFAU peka på att ersättandet av bl.a. SKOLFS2011:149 med föreliggande ARKBB medför en fokusförskjutning i förordningar och råd gällande lärares, rektorers och huvudmäns ansvar. Tidigare fokus på undervisningskvalitet och likvärdighet i undervisningskvalitet samt utvärdering av densamma ersätts med ett fokus på betygssättning, bedömning och likvärdighet i bedömning. Det är, enligt IFAU, viktigt att Skolverkets allmänna råd på ett tydligt sätt främjar att undervisningen som kommer elever till del ska hålla hög kvalitet och vara likvärdig. I vad som följer lämnar IFAU mer detaljerade synpunkter som ARKBBs olika delar, i kronologisk ordning.

Inledningen

Det framgår på sidan 5 att betyg ska sättas i slutet av en kurs eller termin utan att det preciseras vad detta innebär. Det finns stort utrymme för att skolor gör olika tolkningar av detta och att undervisning i praktiken inte bedrivs under terminens eller läsårets sista veckor. Detta ger elever olika förutsättningar.

Inför betygssättning

IFAU bedömer att det starka fokus som läggs vid att skapa bredast möjliga underlag för bedömning och allsidiga bedömningssituationer innebär en risk för att elever upplever att de ständigt bedöms. Detta kan skapa stress, men framförallt kan det hämma modet att ta sig an svåra uppgifter och utmaningar av rädsla att misslyckas och riskera ett svagt omdöme eller betyg, med negativa följder för elevernas lärande. ARKBB bör ta upp denna problematik.

Det finns en ensidig betoning av likvärdighet i bedömning och betygssättning utan att ansvaret och förutsättningarna för att undervisningen ska hålla god kvalitet och vara likvärdig berörs. IFAU bedömer att det riskerar att drabba elever från svaga undervisningsmiljöer särskilt hårt om betygsättningen skärps utan att undervisningskvaliteten förbättras.

IFAU anser att det ur ett elev- och likvärdighetsperspektiv troligen är viktigare att ej legitimerade lärare får adekvat stöd i att utforma allsidig och ändamålsenlig undervisning än att de i efterhand ges stöd i att bedöma hur det gick för eleverna. IFAU saknar därför att sådana skrivningar i ARKBB.
Informera om betyg och betygssättning
Trots förklarande text kvarstår i råden, enligt IFAU, en motsättning mellan idén om att läraren ska göra en helhetsbedömning och att läraren samtidigt ska kunna förklara vad som varit avgörande för att en elev fått ett visst betyg. Motsättningen kvarstår också mellan att det är elevens kunskaper vid kursens/terminens slut som ska vara avgörande och att läraren löpande ska göra en helhetsbedömning av elevens prestationer.
Av råden framgår inte heller vad som egentligen menas med att rekommendera att information till eleverna ska vara väl avvägd eller enhetlig. Detta råd kan uppfattas som självklart och innehållslöst.

ARKBB lyfter att elever behöver träna på självbedömning. IFAU skulle gärna se en problematisering av risken att elever med svag självbild befäster denna om råden inte också lyfter lärarens roll i att hjälpa elever till en realistisk och positiv självbild.
I beskrivningen av olika redskap, som bedömningsmatriser etc, är det, enligt IFAU, lämpligt att också påtala risken för att hamna i en alltför instrumentell syn på kunskap och att elever upplever att det finns en övre gräns för vad man kan eller behöver lära sig. Det bör också förtydligas att det inte bara är betyget F som kan få konsekvenser för en elev. Antagning till gymnasiet och högskolan är ibland så selektiv att elever med högre betyg också är betjänta av information om "betygstendens" för att ha en möjlighet att jobba för att komma in på önskad utbildning.

Betygssättning

ARKBB framhäver upprepade gånger att läraren ska göra en allsidig bedömning av en elevs kunskaper, men förtydligar samtidigt att flit, uppförande och när en elev lämnat in sina arbeten inte ska spela roll. Det är, enligt IFAU, svårt att förstå hur det kan vara förenligt med likvärdig bedömning att en elev som följt anvisningar och lämnat in uppgifter i tid eller skrivit prov på utsatt datum ska bedömas på samma sätt som en elev som genom att bryta mot tidsfrister fått mer tid för att lösa samma uppgift eller plugga inför samma prov. Detta förhållningssätt är också i strid med Skolkommissionens resonemang.

IFAU konstaterar att det finns stort tolkningsutrymme när det gäller hur och när elevers kunskaper ska betygsättas. IFAU menar att betonandet av att det inte ska vägas in när uppgifter lämnats in och det utrymme som ges för att låta elever göra omprov mm in i det sista, öppnar för orättvis betygssättning.

IFAU kan konstatera att skrivningar om "analytisk" och "holistisk" bedömning och "till övervägande del" inte ger någon tydlig vägledning i hur elever med spretig kunskapsprofil ska betygsättas. ARKBB behandlar endast situationen då eleven befinner sig mellan E och C eller C och A, inte situationer då elevens kunskapsprofil spänner mellan E och A-nivå. IFAU bedömer därför att det icke-kompensatoriska synsättet kvarstår, trots att detta problematiseras i Skolverkets egen konsekvensutredning (s.3). Ytterligare förtydliganden behövs i ARKBB för att komma bort ifrån detta.

Under rubriken "Terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan" föreslår IFAU att sista meningen flyttas och placeras som mening tre i stycket. Detta skulle bidra till att förtydliga att avsikten verkligen är att hela betygsskalan skall användas alla terminer.

Från och med hösten 2018 ska resultat på nationellt prov särskilt beaktas i betygssättning på elevnivå. IFAU har i tidigare remiss på Skolkommissionen ställt sig negativt till detta och i stället förordat en ankring av betyg i resultat på gruppnivå. Det är, enligt IFAU, utifrån ARKBB inte klart vad förslaget egentligen innebär annat än att NP-resultaten, jämfört med tidigare, ska ges större vikt för en elevs betyg. ARKBB anger dock att betygssättande lärare ska samråda med andra lärare om det finns tveksamheter om hur en enskild elevs resultat på NP ska beaktas. IFAU vill lyfta att den ökade vikten på NP-resultat, och kraven på samråd, kan leda till att lärare, medvetet eller omedvetet, i större utsträckning bedömer NP så att resultatet på provet överensstämmer med det betyg läraren tänkt ge eleven. För att stävja detta finns anledning att rekommendera att skolor eller huvudmän exempelvis låter externa bedömare rätta de nationella proven. IFAU vill också betona att det är önskvärt att lärare, rektorer och huvudmän analyserar och följer upp situationer då elevgrupper som helhet har NP-resultat som avviker från det förväntade resultatet, då detta kan vara tecken på brister i undervisning eller betygssättning.

Bortse från enstaka delar av kunskapskraven

ARKBB anger att undantag från enstaka delar av kunskapskraven kan göras om en funktionsnedsättning inte är av tillfällig natur. IFAU anser att det är otydligt hur dessa skrivningar påverkar en elev som drabbats av en långvarig, men ej kronisk, sjukdom som gör att eleven inte kunnat visa sina färdigheter eller delta i undervisning. Det finns risk att nuvarande skrivning slår hårt mot en elev som t.ex. bryter benet och inte kan delta i idrottsundervisning under en lång period. Ska denna elev få ett lågt betyg, eller streck och riskera att inte komma in på önskat gymnasieprogram den har förutsättningar att klara, eller ska betyg kunna sättas på basis av tidigare prestationer? Är avsikten verkligen att denna elev ska bedömas hårdare än en elev som permanent inte kan delta i delar idrottsundervisningen?

Liknande problematik finns med skrivningar gällande elever som hade kunnat uppnå kraven för godkänt betyg om de hade fått adekvat stöd, men där eleven inte har fått detta stöd. För en sådan elev är, enligt ARKBB, undantagsbestämmelser inte tillämpliga och eleven drabbas hårt för att adekvat stöd har uteblivit.

Följa upp betyg och betygssättning

IFAU saknar i detta avsnitt skrivningar om att syftet med att följa upp betyg och betygssättning, vid sidan av att uppnå likvärdighet i betygssättningen, bör vara att främja hög och likvärdig undervisningskvalitet samt att följa upp och motverka skillnader i resultat med avseende på tex kön och socioekonomisk bakgrund. Det bör också framgå att likvärdig betygssättning framförallt är av vikt när det gäller betyg som är urvalsgrundande för gymnasieantagning eller högre utbildning.

ARKBB lägger stor vikt vid utvärdering av bedömningssituationer mm. IFAU framhåller att detta entydiga fokus på bedömning för bedömningens skull och ersättandet av SKOLFS2011:149 riskerar att förskjuta skolans fokus från att genom god undervisning främja elevernas kunskapsinhämtning till att istället bedöma elevernas kunskaper. Uppföljning av betyg och provbetygsstatistik bör också syfta till att förbättra undervisningen och dess likvärdighet.

I uppföljningen av avvikelser mellan betyg och provbetyg bör det påpekas att det är avvikelser på gruppnivå, eller skillnader mellan undervisningsgrupper som kan påvisa skillnader i såväl undervisningskvalitet som i betygssättning. En sådan utvärdering bör syfta till att främja likvärdig undervisningskvalitet.

Det finns en risk att ökat fokus från rektorer och huvudmän på avvikelser mellan provresultat och betyg riskerar att leda till att dessa skillnader försvinner på "kosmetisk" väg om lärare helt enkelt anpassar sin provrättning till betygssättningen. Detta skulle inte främja en likvärdig skola, utan snarast öka orättvisorna. En möjlighet för att stävja en sådan utveckling kan vara att skolor och huvudmän rekommenderas att själva ombesörja att nationella prov rättas av en oberoende part, som nämnts ovan.
IFAU noterar att den uppföljning som Skolverket föreslår kräver stor systematik och goda kunskaper i kvantitativa analysmetoder. Små huvudmän har begränsade förutsättningar att utveckla sådana analysverktyg och tolka resultaten. En likvärdig tillämpning av dessa allmänna råd skulle underlättas av att analysunderlag och resultatsammanställningar (till exempel jämförelser per kön, utbildnings- och invandringsbakgrund inom och mellan undervisningsgrupper) tillhandahölls via exempelvis SIRIS, på ett mer detaljerat sätt än vad som nu sker.

Detaljsynpunkter på texten

Under punkt 1 (Läraren bör, s 33) är det oklart vilket underlag som åsyftas
Första stycket s 15, rad 3 och sista stycket s. 26, 3e meningen från slutet:
"fokuseras" används utan ett efterföljande "på", vilket låter märkligt.


I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Anna Sjögren har varit föredragande.


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2018-08-20