Spridningen i permanent inkomst påverkar brottsligheten

Tidigare studier som undersökt om det finns ett samband mellan inkomstspridning och brottslighet har mätt spridningen i total inkomst (både permanent och tillfällig). Flera teorier, i huvudsak sociologiska, pekar dock på att individens permanenta position i samhället är avgörande för om han eller hon begår brott. Tillfälliga avvikelser är inte lika betydelsefulla.

I rapporten undersöks vad som händer med snatterier, bilstölder, inbrott samt den totala brottsligheten när de permanenta respektive tillfälliga inkomsterna varierar. Ökade skillnader i permanent inkomst leder till ökad brottslighet, medan en ökad ojämlikhet i de tillfälliga inkomsterna inte påverkar brottsligheten. Det gäller för alla fyra brottstyper.

Total inkomst ger inga säkerställda effekter

En ökad spridning av den totala inkomsten ger inga statistiskt säkerställda effekter på brottsligheten. Det betyder att det är viktigt att dela upp inkomsten i permanenta och tillfälliga inkomster när man vill skatta effekter av inkomstspridning på brottslighet.

Metod och data

Individers permanenta respektive tillfälliga inkomster finns inte direkt tillgängliga i någon databas utan måste skattas med statistiska metoder. Undersökningen är uppdelad i två steg. Först används individdata från Statistiska centralbyråns (SCB:s) databas LINDA, för att skatta spridningen i permanenta och tillfälliga inkomster i varje län. I det andra steget används regressionsanalys för att undersöka om de två inkomstvariablerna kan förklara brottsligheten. För att inte få felaktiga skattningar av inkomstvariablernas effekter inkluderas dessutom andra variabler som andelen i arbetslöshet, andelen män i åldern 15–24 år, andelen utländska medborgare samt andelen skilda. Data för 21 län 1974–2000 har hämtats från SCB och Brottsförebyggande rådet.