Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2020-10-02 Nioårig grundskola för alla bidrog till förbättrade livschanser

Grundskolereformen utjämnade skolbarns livschanser i flera avseenden. Det visar ett nytt Working paper från IFAU som summerar forskningen om reformens effekter.

År 1962 beslutades om en övergång från ett parallellskolesystem med sjuårig folkskola och valfri realskola, till en sammanhållen nioårig grundskola för alla elever. Reformen gav alla barn samma grundutbildning. Syftet var att öka kunskapsnivån och den sociala jämlikheten i samhället.

Högre inkomster och lägre kriminalitet

Den samlade forskningen visar att reformen utjämnade skolbarnens livschanser på flera olika sätt. Barn från socioekonomiskt svagare hem gick i skolan längre. Reformen ledde till högre inkomster men även till lägre kriminalitet, ett förändrat finansiellt agerande och (bland elever med arbetarbakgrund) ett ökat politiskt deltagande. Barn från välutbildade familjer gynnades i genomsnitt mindre av reformen.

–Grundskolereformen är ett exempel på hur en utbildningssatsning kan förbättra livschanser och öka den sociala rörligheten mellan generationer, säger rapportförfattaren Helena Holmlund. Dessutom ser vi effekter inte bara för de individer som direkt omfattades utan även för deras barn.

Forskningen visar vidare inga tydliga effekter på hälsa eller dödlighet till följd av reformen.

Utvärdering genom ett stegvis genomförande

Grundskolereformen genomfördes stegvis i landets kommuner och påverkade de elever som föddes på 1940- och 50-talen. Det gradvisa genomförandet har gjort att det funnits goda förutsättningar att utvärdera reformen.

–Det har varit möjligt att jämföra grupper som gått i grundskolan med dem som gick i parallellskolan. Tack vare våra goda registerdata kan vi följa upp hur det går för individerna i vuxen ålder och utvärdera de kausala effekterna av reformen, säger rapportförfattaren Helena Holmlund.

Rapporten innehåller dels en forskningsöversikt över de studier som utnyttjat det stegvisa genomförandet för att utvärdera grundskolereformens effekter, dels en presentation av datakällor och metoder. Ungefär en miljon individer följs i rapportens empiriska del.

Kontaktinformation

Working paper 2020:15 är skrivet av Helena Holmlund, IFAU. Om du har några frågor, kontakta Helena Holmlund på telefon 018-471 60 51, eller e-mail helena.holmlund@ifau.uu.se

Läs mer


Publicerad av:

Sofia Malmer

Publicerad:

2020-10-01