Heterogenitet vid brytpunkter: mekanismer och tolkningar

Författare: Håkan Selin, Och

Dnr: 281/2025

Syftet med projektet är att undersöka hur skillnader mellan grupper i inkomstanhopning vid en brytpunkt (skattegräns) ska tolkas.

När inkomsten passerar en brytpunkt blir skatten högre på den del som ligger ovanför gränsen. En del anpassar då sina inkomster för att komma under gränsen genom att arbeta mindre eller ta ut inkomsterna på annat sätt och på så sätt betala mindre skatt. När ovanligt många människor samlas vid en viss inkomstnivå kallas det för inkomstanhopning, eller ”bunching”. Forskare använder storleken på sådana anhopningar för att uppskatta hur starkt människors rapporterade inkomster reagerar på förändringar i skatten. En stor anhopning brukar tolkas som att de redovisade inkomsterna i gruppen är känsliga för förändringar i skatten. Men den tolkningen är inte alltid självklar.

I projektets teoretiska del jämförs två modeller. I den första (standardmodellen) kan individen anpassa sin inkomst utan några särskilda fasta kostnader. I den andra måste individen bära en fast kostnad för att exempelvis minska sin arbetsinkomst, omvandla den till en annan typ av inkomst eller på annat sätt lägga sig vid brytpunkten. När det finns fasta kostnader blir sambandet mellan anhopningens storlek och människors känslighet för skatter mer komplicerat än i standardmodellen. Skillnader mellan grupper kan då bero på hur många människor som i utgångsläget befinner sig ovanför brytpunkten.

Projektet undersöker vilken betydelse gruppernas inkomstfördelningar har. Samma brytpunkt gäller för alla, men den ligger på olika ställen på olika gruppers inkomstfördelningar. Högutbildade har till exempel i genomsnitt högre inkomster än lågutbildade. Brytpunkten ligger därför relativt långt ned bland de högutbildades inkomster, men högre upp bland de lågutbildades. I en modell med fasta kostnader kan det påverka hur stor ansamlingen av skattebetalare vid brytpunkten blir.

I projektets sista del anpassas den teoretiska modellen efter svenska inkomstfördelningar och skatteregler. Gruppspecifika skattningar från verkliga inkomstuppgifter jämförs med resultat från simulerade data. Studieobjektet är den svenska brytpunkten för statlig inkomstskatt. Folk som självrapporterar inkomster, exempelvis ägare av fåmansbolag, kan i vissa fall välja att ta ut arbetsinkomst upp till brytpunkten och därefter ta ut utdelning som beskattas lägre. Med hjälp av uppgifter från SCB:s FRIDA-databas jämförs verkliga inkomstmönster med de mönster som modellen förutsäger.                

Projektansvarig

Håkan Selin

Forskningsområden