Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola

Diarienummer: DNR 119/2026

Remisställare:

Utbildningsdepartementet
u.remissvar@regeringskansliet.se 

IFAU har granskat innehållet med utgångspunkt i vårt uppdrag att utvärdera åt­gärder inom utbildningsväsendet och vår ambition att leverera bra kunskaps­underlag baserat på forskning. Utifrån det kommenterar vi ett urval av försla­gen.

Sammanfattning

  • IFAU är positiv till förslagen för en likvärdig förskola av god kvalitet i kapitel 6.3.
  • IFAU tillstyrker förslagen om att reglera maximalt antal barn i en barn­grupp och att införa en miniminivå för antal personal per barn (kapitel 7.4 och 7.5)
  • IFAU tillstyrker förslagen för att stärka förskolepersonalens språkkun­skaper i svenska (kapitel 8.9).
  • IFAU är positiv till förslaget om en försöksverksamhet med språkstär­kande insatser i svenska (kapitel 12.2). Försöksverksamheten bör dock utformas på ett sätt som gör det möjligt att utvärdera dess effekter.
  • IFAU tillstyrker förslaget om att möjliggöra insamling av statistik om barns närvaro och vistelsetid i förskolan (kapitel 12.3).
  • IFAU tar inte ställning till hur många timmar den avgiftsfria allmänna förskolan bör omfatta (kapitel 12.4), men lämnar vissa kommentarer till förslaget.
  • IFAU är positiv till förslaget om att alla barn ska genomgå en språk­bedömning i svenska det år de fyller tre (kapitel 13.2).
  • IFAU tillstyrker förslaget om att barn som bedöms vara i behov av språkutvecklande stöd i svenska ska ges språkstärkande insatser i för­skolan (kapitel 13.4). IFAU avstyrker dock den del av förslaget som in­nebär att nuvarande regelverk helt ska ersättas (kapitel 13.5).

Del 1: Uppdraget att lämna förslag för en likvärdig förskola av god kvalitet

IFAU är positiv till utredningens resonemang, bedömningar och slutsatser i Del 1: Uppdraget att lämna förslag för en likvärdig förskola av god kvalitet.

  • IFAU är positiv till utredningens förslag om att Skolforskningsinstitutet ska ges i uppdrag att samordna, utlysa och finansiera tvärsektoriell forskning om svensk förskola, i syfte att främja kvalitet och likvärdig­het (avsnitt 6.3.1). IFAU anser att det är särskilt angeläget med forskning som kan belägga kausala samband samt studier av hur förskolan påverkar elevers skolresultat, språkutveckling samt socioemotionella utveckling.  
  • IFAU är positiv till utredningens förslag om att det ska tas fram ett stödmaterial för likvärdighet och god kvalitet i förskolan (avsnitt 6.3.1).
  • IFAU är positiv till utredningens förslag om att tillsätta en statlig utred­ning med uppdraget föreslå en långsiktig strategi för att säkra kompe­tensförsörjningen inom förskolan (avsnitt 6.3.2).
  • IFAU tillstyrker utredningens förslag om att reglera maximalt antal barn i en barngrupp i förskolan (avsnitt 7.4.1) och att införa en minimi­nivå för antal personal per barn (avsnitt 7.5.1)
  • IFAU tillstyrker utredningens förslag om att huvudmannen ska arbeta för att personal som arbetar i barngrupp har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna stimulera barns språkutveckling i svenska (avsnitt 8.9.3).
  • IFAU tillstyrker utredningens förslag om att det ska tas fram föreskrif­ter om vilken nivå av svenska som behövs för att personalen ska kunna stimulera barnens språkutveckling i svenska (avsnitt 8.9.4).
  • IFAU tillstyrker utredningens förslag om att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett kartläggningsmaterial som huvudmännen ska använda för att bedöma personalens kunskaper i svenska (avsnitt 8.9.5).

Del 2: Uppdraget att föreslå en obligatorisk förskola för vissa barn

  • IFAU är positiv till utredningens förslag om att det ska genomföras en försöksverksamhet med språkstärkande insatser i svenska för vissa barn i förskolan (avsnitt 12.2).

IFAU vill dock betona vikten av att försöksverksamheten utformas på ett sätt som gör det möjligt att utvärdera dess effekter på barnens språkkunskaper, företrädesvis genom ett randomiserat deltagande bland intresserade förskoleenheter, huvudmän eller kommuner. Det förslag som utredningen lägger fram, där det är helt upp till huvudmannen själv om den vill delta, kommer göra det svårt att trovärdigt utvärdera effekterna.

För att det ska vara möjligt att utvärdera effekterna på barnens språk­kunskaper är det också viktigt att barnens kunskaper i det svenska språ­ket mäts, både på förskolor som deltar i försöksverksamheten och på jämförbara förskolor som inte deltar och som därmed kan fungera som en kontrollgrupp i analysen.

  • IFAU delar inte utredningens bild att kommunernas skyldighet att be­driva uppsökande verksamhet och erbjuda plats i förskola för språkut­veckling inte har utvärderats (avsnitt 12.3).

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av arbetet för deltagande i förskolan som belyser kommunernas uppsökande verksam­het (se Skolinspektionen 2025). Erbjudandet om plats i förskola för bättre språkutveckling i svenska har utvärderats av IFAU (se Hall, Lin­dahl och Rosenqvist 2025). IFAU:s studie visar att erbjudandet om en reserverad förskoleplats hade en positiv effekt på inskrivning i för­skolan under 2023, men att de flesta familjer som fick erbjudande om en reserve­rad plats ändå inte valde att skriva in sitt barn i förskolan.

Det kvarstår dock ett behov av kunskap om orsakerna till att vårdnads­havare väljer att inte skriva in sina barn i förskola och hur kommunerna kan utveckla sitt uppsökande arbete.

  • IFAU tillstyrker utredningens förslag om att det ska skapas ett system som gör det möjligt att samla in statistik om barns närvaro och vistelse­tid i förskolan på nationell nivå (avsnitt 12.3.2). IFAU är också positiv till att barns närvaro i förskolan utreds.
  • IFAU tar inte ställning till exakt hur många timmar den avgiftsfria all­männa förskolan bör omfatta (avsnitt 12.4).

IFAU delar dock utredningens syn att en kontinuerlig och daglig när­varo i förskolan är viktig för språkutvecklingen i svenska bland barn som inte pratar svenska i hemmet. Bland de barn som idag är inskrivna i förskolan men endast har möjlighet att delta 15 timmar per vecka, pga. av att vårdnadshavarna är arbetssökande, lever på försörjningsstöd eller är föräldralediga, finns det troligen många barn vars språkutveckling skulle gynnas av att den avgiftsfria allmänna förskolan utökades till 25 timmar.

Det är dock inte säkert att en utökad rätt till avgiftsfri allmän förskola från 15 till 25 timmar i någon större utsträckning kommer påverka in­skrivningsgraden bland familjer som idag valt att inte alls skriva in sina barn i förskola.

Den föreslagna förändringen kommer därmed troligen framför allt gynna familjer vars barn redan är inskrivna i förskola, däribland många barn från socioekonomiskt starka svensktalande familjer som genom en utökning av den avgiftsfria delen eventuellt kommer få en sänkt för­skoleavgift.

  • IFAU är positiv till utredningens förslag om att hemkommunen ska ansvara för att barn som är folkbokförda i kommunen genomgår en språkbedömning i svenska höstterminen det år barnet fyller tre år (avsnitt 13.2).
  • IFAU anser att det är angeläget att skapa bra förutsättningar för forskning om hur barns språkut­veckling kan stärkas samt möjliggöra uppföljning av kvalitet och likvärdighet i kommuners arbete med barns språkutveckling i svenska. Detta fordrar att ett nationellt verktyg för dessa språkbedömningar utvecklas, vilket utredningen också föreslår, och att resultaten samlas in i ett nationellt register.
  • IFAU tillstyrker utredningens förslag om att barn som bedöms vara i behov av språkutvecklande stöd i svenska ska ges språkstärkande insat­ser i förskolan från höstterminen det kalenderår barnet fyller fyra år (avsnitt 13.4). Dessa barn ska också erbjudas en förskoleplats även om bar­nets vårdnadshavare inte har anmält något önskemål om förskola (av­snitt 13.5).
  • IFAU avstyrker dock den del av förslaget som innebär att nuvarande re­gelverk helt ska ersättas (avsnitt 13.5). Enligt nuvarande regelverk är hemkommunen skyldig att erbjuda en förskoleplats utan att vårdnadsha­vare ansökt om plats redan från höstterminen året barnet fyller tre år om i)barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år, eller ii) barnets vårdnadshavare som är bosatta i Sverige är födda utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år.

IFAU:s studie visar att erbjudandet om en reserverad förskoleplats haft en positiv effekt på inskrivningen i förskolan bland treåringar i målgruppen (se Hall, Lindahl och Rosenqvist 2025). Att senarelägga erbjudandet om en reserverad förskoleplats till höstterminen barnet fyller fyra år riskerar därmed att minska inskrivningsgraden i förskolan för en grupp barn vars språkutveckling sannolikt gynnas av att delta redan från höstterminen de fyller tre år.

 

I detta ärende har generaldirektören Martin Söderström beslutat. Caroline Hall har varit föredragande. I den slutliga beredningen har även Anna Sjögren och Erica Lindahl deltagit.