Utökad tillsyn över barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskrav enligt socialtjänstlagen (Ds 2026:19)

IFAU har läst promemorian med utgångspunkt i vårt uppdrag att följa upp och utvärdera arbetsmarknads- och utbildningspolitik samt arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen.

Sammanfattning

IFAU tillstyrker förslaget om att barn, vars förälder omfattas av ett aktivitetskrav, ska erbjudas förskola och fritidshem i den omfattning det behövs med hänsyn till att föräldern fullt ut ska kunna delta i anvisade aktiviteter (avsnitt 4.1). 

Bakgrund och diskussion

Sedan den 1 juli 2026 omfattas personer som har mottagit försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader av ett så kallat aktivitetskrav. Det innebär att personerna måste delta i aktiviteter, ämnade att motverka utanförskap och förbättra möjligheterna att på sikt försörja sig själva, för att ha fortsatt rätt till försörjningsstöd. I normalfallet ska omfattningen av aktiviteterna motsvara heltid vilket motsvarar ungefär 40 timmar i veckan. För personer med barn under åtta år i hushållet ska dock tio timmar per vecka undantas från aktivitetskravet.

Lagstiftningen säger vidare att aktivitetskravet ska anpassas till möjligheten att ha tillsyn över barn i hushållet. Vid denna eventuella anpassning av aktiviteternas tidsmässiga omfattning och förläggning ska man beakta i vilken omfattning kommunen erbjuder förskola, fritidshem och sådan pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Med nuvarande lagstiftning är inte kommuner skyldiga att erbjuda denna typ av omsorg när en förälder deltar i en aktivitet kopplad till aktivitetskravet vilket innebär att omfattningen av aktiviteterna i vissa fall måste sänkas ganska kraftigt eftersom aktivitetskravet inte ska medföra att barn lämnas utan tillsyn och omsorg på grund av att föräldrarna deltar i aktiviteter. Vissa kommuner erbjuder på frivillig basis mer än de 15 timmar i veckan som föreskrivs i form av den allmänna förskolan och möjligheten till förskola för barn till arbetslösa och föräldralediga men i många fall är det just 15 timmar i veckan som utgör maxtiden för den grupp som omfattas av aktivitetskravet. En betydande andel av de som omfattas av aktivitetskravet kan därför i praktiken inte delta fullt ut i aktiviteter.

Givet att aktivitetskravet nu finns och att det finns en förhoppning om att aktiviteterna ska kunna motverka utanförskap och öka chanserna att få ett arbete anser IFAU att det är en logisk följd att lagstiftningen rörande rätten till förskola och fritids anpassas så att alla i målgruppen för aktivitetskravet faktiskt ska kunna delta fullt ut. IFAU tillstyrker därför förslaget om att barn, vars förälder omfattas av ett aktivitetskrav, ska erbjudas förskola och fritidshem i den omfattning det behövs med hänsyn till att föräldern fullt ut ska kunna delta i anvisade aktiviteter.

IFAU vill slutligen lyfta fram att det finns anledning att förvänta sig positiva effekter längs flera dimensioner för de barn som tack vare förslaget kan vistas fler timmar i förskolan. En tidigare utvärdering av en förskolereform från 2001 som gav möjligheten till förskola för barn till arbetslösa kom exempelvis till slutsatsen att vistelsen i förskolan för de berörda barnen stärkte deras immunförsvar (Aalto m.fl. 2019). Det finns även en stor forskningslitteratur som har påvisat att barn i familjer med en svag socioekonomisk ställning gynnas särskilt mycket av att gå i förskola, jämfört med att vara hemma, med avseende på framtida skolresultat (se t.ex. Cornelissen m.fl. 2018; Corazzini m.fl. 2021; Berlinski m.fl. 2009; Havnes och Mogstad 2011, 2015; Gray-Lobe m.fl. 2023; Dietrichson m.fl. 2020)                                   

I detta ärende har generaldirektör Martin Söderström beslutat. Docent Olof Rosenqvist har varit föredragande.

Referenser

Aalto, A., Mörk, E., Sjögren, A. och Svaleryd, H. 2019. “Hur påverkar tillgång till förskola hälsan för arbetslösas barn? En analys av en förskolereform 2001”, IFAU-rapport 2019:1.

Berlinski, S., Galiani, S. och Gertler, P. 2009. The effect of pre-primary education on primary school performance. Journal of public Economics, 93(1-2), 219-234.

Corazzini, L., Meschi, E. och Pavese, C. 2021. Impact of early childcare on immigrant children’s educational performance. Economics of Education Review, 85, 102181.

Cornelissen, T., Dustmann, C., Raute, A. och Schönberg, U. 2018. Who benefits from universal child care? Estimating marginal returns to early child care attendance. Journal of Political Economy, 126(6), 2356–2409.

Dietrichson, J., Lykke Kristiansen, I. och Viinholt, B. A. 2020. Universal preschool programs and long‐term child outcomes: A systematic review. Journal of Economic Surveys, 34(5), 1007-1043.

Gray-Lobe, G., Pathak, P. A. och Walters, C. R. 2023. The long-term effects of universal preschool in Boston. The Quarterly Journal of Economics, 138(1), 363-411.

Havnes, T. och Mogstad, M. 2011. No child left behind: Subsidized child care and children's long-run outcomes. American Economic Journal: Economic Policy, 3(2), 97-129.

Havnes, T. och Mogstad, M. 2015. Is universal child care leveling the playing field?. Journal of public economics, 127, 100-114.