Meddelanden

  • Nya metoder för att analysera osäkerhet vid utbildningsval

    Vad beror det på att studenter som avslutat samma utbildning får olika inkomster när de börjar jobba? I en färsk rapport från IFAU redovisas nya metoder för att beräkna hur stor del av inkomstspridningen som beror på faktorer som inte kunde förutses innan utbildningsvalen gjordes.

  • Decentraliseringen av den svenska skolan

    Överföringen av ansvaret för skolan från staten till kommunerna har inte inneburit att kommunernas olika ekonomiska förutsättningar påverkar lärartätheten mer. En ny rapport från IFAU drar också slutsatsen att statens möjligheter att påverka kommunernas satsningar på skolan var större via riktade statsbidrag som användes före decentraliseringen än via de generella statsbidrag som ersatte dessa.

  • Mindre bakgrundsinformation kan vara bättre än mer vid utvärdering av arbetsmarknadspolitiska program

    Vid utvärderingar av arbetsmarknadspolitiska program försöker man i allmänhet använda all tillgänglig bakgrundsinformation. I en ny metodrapport från IFAU framhålls att om för många bakgrundsfaktorer används kan skattningen av programmets effekt bli missvisande. I rapporten föreslås två  metoder för att välja ut de lämpligaste bakgrundsfaktorerna.

  • Diskriminering eller kvalifikationsskillnader?

    Skälet till att minoriteter har lägre löner än vita i USA har främst att göra med att de har sämre kognitiva och icke-kognitiva färdigheter än vita. Relativt sett förefaller alltså diskriminering på arbetsmarknaden vara av mindre vikt. Det visar IFAU-rapporten ”Labor market discrimination and racial differences in premarket factors”.

  • Studie om personalutbildning i teori och praktik på engelska

  • Tillfälliga arbeten slussar invandrare till fast arbete

    Att ha ett tillfälligt arbete ökar chansen att hitta ett fast arbete i framtiden. Särskilt viktigt verkar det vara för invandrare. Det visar en ny IFAU-rapport som studerar den holländska arbetsmarknaden.

  • Invandrade akademiker som lärare i den svenska skolan

    Invandrade arbetslösa akademiker som fått svensk lärarbehörighet för grund- respektive gymnasieskolan anställs främst på invandrartäta skolor och ses av skolledarna framför allt som en resurs för invandrade elever. Detta framgår av en IFAU-rapport som bygger på en undersökning av 28 invandrade arbetslösa akademiker och ett stort antal skolledare i Sydsverige.

  • Kunskapslyftet kan ha gett manliga deltagare jobb och påverkat arbetsgivarnas rekryteringar

    Kunskapslyftet kan ha haft viss påverkan på de manliga deltagarnas möjligheter att få jobb men det ledde troligtvis inte till högre lön. Det kan också ha påverkat arbetsgivarnas rekryteringsbeteende så att de med treårig gymnasieutbildning trängt undan dem med kortare utbildning.