Metoder för analyser av komplexa processer i arbetsmarknadspolitiken

En ny IFAU-rapport presenterar en modell som kan användas för att mäta effekterna av reformer tänkta att påverka de arbetslösas sökbeteende. Modellen tar hänsyn till de arbetslösas chans till arbete och framtida lön.

Publicerades: 01 september 2015
Författare: Gerard J. van den Berg, Och Bas van der Klaauw, Och

Arbetsmarknadspolitiken ska balansera flera mål som ibland kommer i konflikt med varandra. Höga ersättningsnivåer ger den som blir arbetslös ett bra skydd, men kan också förlänga tiden i arbetslöshet. Att fler kommer i arbete snabbt har uppenbara positiva sidor, men kan också innebära att man accepterar sämre jobb än vad som är långsiktigt eftersträvansvärt. Kontrollsystem kan öka sökaktiviteten, men kan vara kostsamma, uppfattas som negativa av de sökande och innebära att man avgränsar sitt sökande till det som är lättare att dokumentera.

Samspelet kring detta är komplext. Reformer som att sänka a-kassan eller öka kontrollen kan påverka flera aspekter av både beteenden och resultat. Den nya studien ger exempel på hur mer omfattande analysmodeller kan kombineras med resultat från sociala experiment. Dessa modeller kan belysa fler frågeställningar än mer avgränsade studier, men bygger också på ett större antal antaganden.

Modell som tar hänsyn till framtida lön och mobilitet

Forskarna utgår från ett mindre randomiserat experiment från Nederländerna år 1998 då knappt 400 arbetssökandes jobbsökande i olika utsträckning kontrollerades av arbetsförmedlingen. Materialet pekar på att de som kontrollerades mer fick jobb snabbare, men till lägre lön. Individerna sökte i högre grad arbete via formella kanaler, t.ex. utannonserade arbeten.

I nästa steg används en hypotetisk modell för att jämföra och värdera olika alternativ. Dessa analyser indikerar att kontrollsystemet är relativt billigt, men också att åtminstone de arbetssökande med bättre möjligheter skulle vara beredda att avstå en del av sin ersättning för att slippa kontrolleras. Författarna menar också att det skulle ha varit ett sämre alternativ att ersätta kontrollerna med jobbhittar-bonusar till samma totalkostnad.

Analysen visar också att arbetsmarknadens egenskaper kan påverka de relativa effekterna av olika insatser. Till exempel pekar författarna på att en hög rörlighet mellan jobb minskar kontrollsystemets långsiktiga negativa löneeffekter, det vill säga att folk accepterar jobb till lägre lön, eftersom chansen att röra sig uppåt då är högre.

Kontakt

 För mer information kontakta Gerard van den Berg via gjvdberg@xs4all.nl.