Redovisningspraxis koncentrerar företagens personalutbildning till högkonjunkturår

Företagen spenderar mera på personalutbildning under högkonjunkturår än i lågkonjunkturperioder, trots att det under högkonjunktur är svårare och dyrare att avvara personal i produktionen.  En förklaring kan vara att redovisnings­praxis försvårar personalutbildning i lågkonjunktur. Det visar IFAU-­­rapporten ”Employer-sponsored training in stabilisation and growth policy perspectives”.

Publicerades: 19 augusti 2010
Författare: Christina Håkanson, Och Satu Johanson, Och Erik Mellander, Och

Resultat

När företagen har höga vinster och högt kapacitetsutnyttjande är deras utgifter för personal­utbildning som störst. Utbildningen kommer därigenom att koncentreras till perioder när personalen är fullt sysselsatt. Jämfört med om utbildningen genom­förts under lågkonjunktur­perioder, när personalen är mindre upptagen, medför detta extrakostnader för utbildningen, antingen för ersättare för de som utbildas eller i form av produktionsbortfall för de som inte ersätts. Dessa extrakostnader håller tillbaka personalutbildningen, vilket kan vara en del av förklaringen till att den inte ökade under andra halvan av 1990-talet, trots att den snabba tekniska utvecklingen torde ha inneburit ett ökat utbildningsbehov.

Redovisningspraxis

Personalutbildning – satsningar på företagets humankapital – behandlas annorlunda i företagens resultatredovisning än investeringar i realkapital, dvs maskiner och annan utrustning. För realkapital är det bara en del av den totala kostnaden, avskrivningen, som belastar företagets resultat under investeringsåret. Utgifter för personalutbildning belastar däremot resultatet i sin helhet samma år som de uppstår, även om effekterna av utbildningen sträcker sig över flera år. För att undvika förluster och minimera bolagsskatten kommer företagen då att satsa på utbildning under högkonjunkturår – när vinsten före utbildning är tillräckligt stor för att hela utgiften ska kunna dras av.

Två förslag för att underlätta personalutbildning under lågkonjunkturår diskuteras i rapporten. Ett inriktas på redovisningssystemet, det andra på företagsskattesystemet.

Data och uppläggning av den statistiska analysen

Hur personalutbildningen varierar med konjunkturläget studeras med hjälp av data från Planenkäten, en årlig enkät till ca 250 större industriföretag som administreras av Svenskt Näringsliv och Industrins Utredningsinstitut. Åren 1997 och 2001 fick företagen uppge om deras personalutbildning historiskt varit positivt eller negativt relaterad till kapacitets­utnyttjandet och/eller vinstnivån i företaget. Svaren följs upp med statistiska analyser av företagens faktiska beteende föregående år: ­utbildnings­utgifterna relateras till mått på företagens kapacitetsutnyttjande respektive bruttovinst.

Utvecklingen av personalutbildningens omfattning i hela ekonomin sedan 1995 studeras med hjälp av de frågor om personalutbildning som två gånger per år ställs i Arbetskrafts­undersökningarna.

Bakgrund

Om Sverige går med i EMU kommer höga krav att ställas på stabiliserings­politiken. Ett sätt att minska svängningarna i sysselsättningen är att underlätta personalutbildning  under konjunkturnedgångar, och därigenom minska behovet av friställningar.

Kontakt

För ytterligare information kontakta Erik Mellander, tel: 070-313 47 89, e-post: erik.mellander@ifau.uu.se