Arbetsmarknadsavtal för biståndsmottagare i Tyskland

Många av dem som blir arbetslösa i Tyskland skriver på ett juridiskt bindande arbetsmarknadsavtal som reglerar skyldigheter och rättigheter i jobbsökarprocessen. Avtalen kan ligga till grund för sanktioner, till exempel genom minskat eller indraget stöd vid bristande efterlevnad, och kan innehålla krav på att söka arbete, delta i arbetsmarknadsåtgärder och rapportera aktivitet.

Tidigare forskning har visat att sådana avtal kan förbättra utfallet för arbetslösa med a-kassa. Det har dock varit oklart om samma mekanismer gäller för arbetslösa som får behovsprövade bistånd eller förmåner.

Forskarna har delat upp tyska arbetslösa som inte har rätt till a-kassa och nyligen börjat ta emot den här typen av bidrag i tre grupper. En grupp fick standardavtalet med information om rättsliga konsekvenser. En grupp fick arbetsmarknadsavtal utan information om rättsliga konsekvenser, vilket innebar att sanktioner för avtalsbrott inte kunde tillämpas under de första sex månaderna. En tredje grupp fick inget avtal alls under de första sex månaderna.

Inga effekter på arbete eller bidragsberoende

De som hade arbetsmarknadsavtal lämnade varken arbetslösheten eller bidragstagandet snabbare än andra. Utfallet skilde sig inte mellan grupperna, oavsett om avtalen innehöll information om rättsliga konsekvenser eller inte. Effekterna var betydligt svagare än vad som tidigare observerats för arbetslösa med a-kassa.

Resultaten var desamma även när forskarna analyserade om effekterna skilde sig mellan personer med bättre eller sämre arbetsmarknadsutsikter.

– Utfallet skiljer sig tydligt från tidigare studier av arbetslösa som omfattas av a-kassan. De nya resultaten tyder på att sådana effekter inte utan vidare kan överföras till dem som har bistånd, säger Gerard van den Berg som är en av forskarna.

Data och genomförande

Försöket genomfördes 2017 i sju jobbcenter i både östra och västra Tyskland. Drygt 8 000 personer randomiserades till försöket. Efter att felaktiga tilldelningar och personer som inte uppfyllde studiens kriterier exkluderats bygger analysen på ett urval om cirka 2 700 individer.

Deltagarna följdes fram till 2020 med hjälp av data från administrativa register som gjorde det möjligt att följa arbetsmarknadsutfall och eventuella sanktioner över tid. Den slumpmässiga fördelningen minskar risken för att skillnaderna i utfall beror på andra faktorer än avtalen.