Bättre yrkesmatcher i stora arbetsmarknader

Tidigare studier har visat att de som bor och arbetar i en större lokal arbetsmarknad i genomsnitt har högre löner än de som finns i en mindre arbetsmarknad. Exakt vad den högre lönen beror på har däremot varit oklart.

Rapportförfattaren konstruerar ett mått på hur väl individers förmågor matchar deras yrken, den yrkesmässiga matchkvaliteten. Individer bedöms som välmatchade om deras förmågor ger högre avkastning i det yrke de har än i genomsnittet över alla yrken.

Bättre matchning i större arbetsmarknader

Matchkvaliteten är högre i större lokala arbetsmarknader och kan förklara omkring 30 procent av löneskillnaden mellan små och stora arbetsmarknader.

I 25-årsåldern är matchkvaliteten ungefär densamma oavsett hur stor arbets­marknaden är. Därefter ökar kvaliteten i matchningen mer för dem som arbetar i större arbetsmarknader, och skillnaden gentemot små eller mellanstora arbetsmarknader växer med åldern. Sambandet mellan matchningskvalitet och arbetsmarknadens storlek är särskilt starkt för personer med höga förmågor.

Rapportförfattaren lyfter fram den större arbetsmarknadens bredare utbud av yrken och bättre möjligheter att pröva sig fram och lära sig över tid som orsaker till storstadsområdenas bättre matchning.

– I en större arbetsmarknad finns fler yrken att välja mellan, det finns fler kvalificerade yrken, och fler möjligheter att lära nytt och byta spår. Det gör det lättare att pröva sig fram och steg för steg hitta ett yrke som passar ens förmågor bättre, säger rapportförfattaren Erika Forsberg.

Arbetsmarknadsområden är pendlingsområden

I Sverige finns 73 lokala arbetsmarknader, eller pendlingsregioner. Stockholm–Solna har störst befolkningsmängd och sträcker sig från Gävle till Nyköping. De minsta regionerna kan utgöras av en eller ett par kommuner på glesbygden.

Registerdata över män som mönstrat

Analysen bygger på svenska registerdata från SCB och Pliktverket för män födda 1951–1976. Deras förmågor mäts med uppgifter från mönstringen vid 18–19 års ålder och omfattar både kognitiva (induktiv, verbal spatial och teknisk förmåga) och icke-kognitiva (social mognad, intensitet, psykologisk energi och emotionell stabilitet) förmågor. Författaren bedömer att de bakomliggande mekanismerna inte är knutna till kön, men att skillnader i rörlighet och yrkessegregering gör att sambanden kan se annorlunda ut för kvinnor. För att bedöma hur användbara olika förmågor är i olika yrken skattas vilken lön en individ, givet sina förmågor, kan förväntas få i olika yrken. Skattningarna görs med icke-parametriska metoder.