Distansundervisning ledde inte till sämre resultat för högstadieelever under pandemin

Forskarna har följt drygt 800 skolor och närmare 300 000 högstadieelever, där vissa skolor använde sig av distansundervisning under pandemin. I snitt hade eleverna drygt 5 veckor med undervisning på distans.

Enligt PISA-mätningarna lärde sig elever i de flesta länder mindre under pandemin. Mönstret gäller även i Sverige, även om grundskolorna här fortsatte med undervisning på plats i större utsträckning än de flesta andra länder.

När författarna jämför svenska elever på skolor med distansundervisning med jämförbara elever som haft all undervisning i klassrummet syns inga skillnader i resultat på nationella prov, eller i andelen som börjar ett nationellt eller ett studie­förberedande program på gymnasiet. För elever som slutade grundskolan 2023 finns till och med tecken på positiva effekter av undervisning på distans.

Flera tänkbara förklaringar

– Vi hade nog trott att elever med undervisning på distans skulle klara sig sämre, säger Martin Lundin, en av forskarna bakom rapporten. Flera faktorer kan förklara varför vi inte ser några försämringar: mängden distansundervisning var relativt begränsad, elever med särskilda behov fick i regel fortsatt undervisning på plats och de flesta skolor varvade lektioner på distans med undervisning i klassrummet.

– Undervisning på distans kan också ha ökat möjligheterna för elever och lärare att delta på lektioner när de annars hade behövt avstå, på grund av mildare sjukdom eller karantän. Eftersom frånvaron bland lärare och elever var högre än vanligt under pandemin kan denna aspekt haft stor betydelse.

– Det är viktigt att inte tolka resultaten som att distansundervisning generellt är likvärdigt med närundervisning, säger Caroline Hall som är en annan av rapportförfattarna. Däremot pekar våra resultat på att inslag av distansundervisning inte alltid försämrar studieresultaten och rätt använd kan vara en ändamålsenlig lösning i vissa situationer.

Hon påpekar också att pandemin som helhet kan ha försämrat högstadie­elevernas kunskapsresultat, men att det i så fall inte var just distans­undervisningen som låg bakom ett eventuellt kunskapstapp.

Metod och data

Författarna jämför hur studieresultaten utvecklas över tid på skolor som i olika grad använde sig av distansundervisning och skolor som fullt ut fortsatte med undervisning på plats. Observationerna viktas utifrån bakgrundsfaktorer för att grupperna ska bli jämförbara. Studien bygger på omfattande registerdata från SCB som kombineras med en enkät om undervisning på distans under covid-19-pandemin.