Fotboja stärker kopplingen till arbetsmarknaden

Sedan 1997 har det varit möjligt att avtjäna ett kortare fängelsestraff i hemmet med elektronisk fotboja. Rapportförfattarna finner att fotbojan har många fördelar. De som bar fotboja hade 13 procent högre sysselsättning och hela 22 procent högre inkomster jämfört med liknande personer som dömts till ett något längre straff och därmed placerades i fängelse.

– Resultaten tyder på att fotboja gör det lättare för dömda att behålla sin anknytning till arbetsmarknaden under strafftiden. De kan behålla och byta jobb lättare och har inte oförklarade luckor i sitt CV, säger Hans Grönqvist som är en av flera rapportförfattare.

Barn till personer som haft fotboja fullföljer i högre grad grundskolan. Risken att återfalla i brott inom tre år var dessutom något lägre i gruppen med fotboja, drygt 2 procent jämfört med dem som dömdes till fängelse.

Stor samhällsnytta

Fotboja innebär lägre kostnader för kriminalvården, bland annat genom minskat behov av lokaler och personal på anstalter. Men när arbetsmarknads­effekterna och den minskade brottsligheten räknas in är samhällets nytta betydligt större – omkring sju gånger högre än de direkta besparingarna för kriminalvården.

– Det är betydligt högre än vad som tidigare beräknats. Fotboja för korta fängelsedomar visar sig vara ett effektivt alternativ både för individen och samhället, säger Hans Grönqvist.

Jämför personer före och efter fotboja infördes

I analysen jämförs cirka 55 000 personer som under 1992–1998 dömts till fängelse i upp till tre månader och var berättigade till fotboja med 26 000 individer som dömdes till något längre fängelsestraff och inte hade möjlighet att ansöka om att använda fotboja. För att analysera effekterna används en så kallad skillnader-i-skillnader metod.  Studien bygger på registerdata från Statistiska centralbyrån och Brottsförebyggande rådet.