Pappor kan påverkas av kollegors föräldraledighet

Pappor tar idag ut en knapp tredjedel av den betalda föräldraledigheten. För att öka männens uttag infördes en reserverad månad för vardera föräldern år 1995 och ytterligare en 2002, så kallade pappamånader.

Tidigare forskning har visat att reserverade dagar både leder till direkta effekter i form av att fler pappor tar åtminstone någon föräldraledigt, och indirekta spridningseffekter där pappor påverkas av sin omgivning.

–Vi är sociala varelser och det spelar roll vad syskon, kollegor eller kompisar gör, säger Malin Tallås Ahlzén som skrivit rapporten. Jag undersöker föräldraledighetens längd och analyserar hur pappor påverkas av sina kollegor på arbetsplatsen.

Spridningseffekter ökade pappors tidiga föräldraledighet

Pappornas uttag påverkades inte av att kollegorna hade tillgång till reserverade dagar vid införandet av den första pappamånaden. Det fanns inga spridningseffekter.

– De flesta tog ut sin kvot, både de nyblivna papporna och deras kollegor, men inte så mycket mer.

När antalet dagar fördubblades och två månader reserverades 2002 ser vi däremot spridningseffekter. Pappor som arbetade med en kollega som omfattades av den andra pappamånaden tog i genomsnitt ut nästan nio dagar mer föräldraledighet under barnets två första år, en ökning på 16 procent.

–När spridningseffekten räknas in får den andra reserverade månaden ett större genomslag än vad tidigare studier uppskattat. Fler pappor tog ut ledigheten när barnet var relativt litet, vilket bedöms ha stor betydelse för god anknytning och ett mer delat föräldraansvar på lång sikt, avslutar Malin Tallås Ahlzén.

Så genomfördes studien

Analysen bygger på svenska registerdata. Omkring 19 000 pappor till barn födda 1994–2008 länkas till kollegor vid arbetsplatser med högst 100 anställda. För att undersöka spridningseffekter studeras pappor som själva omfattas av reformerna. Deras uttag av föräldraledighet jämförs beroende på om en av deras kollegor fått barn strax före eller strax efter att de nya reglerna trädde i kraft. Metoden kallas regressionsdiskontinuitetsdesign.