Randomiserade experiment stärker kunskapen om arbetsmarknadspolitik i Norden

Slumpmässig fördelning ger säkrare svar

Det är inte alltid enkelt att avgöra om en arbetsmarknadspolitisk insats faktiskt leder till att fler får arbete. Personer som får del av en insats kan skilja sig från dem som inte får den, till exempel när det gäller motivation, erfarenhet eller behov av stöd.

I ett randomiserat experiment lottas till exempel deltagare och kontor till olika grupper. Eftersom slumpen avgör vem som får ta del av en insats blir grupperna jämförbara, vilket gör det lättare att avgöra om skillnader i utfall faktiskt beror på insatsen.

Sammanställningen visar att det redan finns en omfattande evidensbas kring arbetsmarknadspolitiska insatser i Norden. Sverige och Danmark har gjort flera försök, medan övriga nordiska länder inte varit lika aktiva.

Praktiska exempel från Norden

I ett svenskt försök fick vissa arbetssökande fler tidiga möten med en handläggare. Det ökade deltagarnas chanser att komma i arbete, men studien visade också att en del av effekten uppstod genom att andra arbetssökande trängdes undan.

I ett danskt försök prövades privata utförare för arbetslösa akademiker. De gav i genomsnitt inte bättre arbetsmarknadsresultat än de offentliga jobbcentren, men kostnaderna var högre.

Ett norskt försök visade att en enkel och billig insats där unga arbetslösa fick sätta mål för vardagsvanor som skulle kunna förbättra deras möjligheter att få arbete. Tolv månader efter insatsen var sannolikheten att vara i arbete 7 procentenheter högre i gruppen som fick insatsen.

Utmaningar med att genomföra försök

Analysen lyfter fram både möjligheter och utmaningar. Det handlar om etiska överväganden, olika sätt att utforma randomisering, praktiska genomförandeproblem och analytiska frågor såsom trovärdiga utfall och strategier för att mäta kostnadseffektivitet.

– Det kan vara utmanande att genomföra randomiserade försök men lärdomar från tidigare nordiska försök kan ge ett bra stöd till forskare och myndigheter som vill bidra med ny kunskap om arbetsmarknadspolitiken, säger Johan Vikström.