Hur ska högstadiet organiseras? Effekter av övergången till 1–9-skolor

Författare: Anders Böhlmark, Och

Sammanfattning av Rapport 2017:6

Den nya läroplanen för grundskolan som introducerades 1994 (Lpo 94) av­skaffade den tidigare strikta indelningen i låg-, mellan- och högstadium. Som en följd av detta kom många skolor med årskurs 1–6 att byggas ut med års­kurserna 7–9. Elever som tidigare skulle ha flyttat till en högstadieskola kunde efter omorganisationen gå hela grundskolan i samma skola. Denna rapport studerar effekterna av denna organisationsförändring på elevers kort- och lång­siktiga utbildningsresultat. Vi finner att elever som bodde i bostadsområden som omfattades av övergången till 1–9-skolor kom att gå högstadiet i mindre skolor närmare hemmet, jämfört med elever i bostadsområden som inte om­fattades. Organisationsförändringen innebar också att elevernas lärare i lägre utsträckning var behöriga, eftersom de utbyggda skolorna till en början inte lyckades fylla alla lärartjänster med behörig personal. Vi finner dock inga effekter på elevernas utbildningsresultat. En kompletterande analys av enkät­material visar att elever inte upplever några större skillnader när det gäller skolmiljö mellan 1–9-skolor och renodlade högstadieskolor.