Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Förstelärare i matematik - En studie av konsekvenser för undervisning och utveckling av matematikundervisning

Sammanfattning av Rapport 2019:10

I denna rapport har vi undersökt hur Karriärstegsreformen för skickliga lärare som infördes 2013 har implementerats i grundskolan. Mer specifikt har undersökningen inriktats på hur yrkesskickliga lärare har identifierats, vilka ansvarsområden och arbetsuppgifter som ingår i uppdraget samt vilka konsekvenser förstelärare i matematik och rektorer anser att uppdraget haft respektive förväntas få för matematikundervisningen och elevers prestationer. Detta har studerats med en enkätstudie riktad till förstelärare i matematik och till rektorer som tillsatt förstelärare i matematik. Resultatet visar att det är svårt att utläsa vilka kriterier som varit avgörande för att identifiera de mest yrkesskickliga lärarna. Kunskaper och kompetenser i matematikämnet och i ämnesdidaktik verkar ha haft störst betydelse vid tillsättandet av förstelärare i matematik, även om många andra kompetenser också uppges ha varit viktiga. Av resultatet framgår även att förstelärarnas uppdrag är omfattande och ambitiöst, samt att uppdraget främst ska göras med begränsad tilldelning av tid i tjänsten. I försteläraruppdraget ingår olika former av kollegialt ledarskap med fokus på matematikundervisning. Både lärare och rektorer som deltagit i undersökningen bedömer att förstelärarens arbete har haft positiva konsekvenser för utvecklingen av matematik-undervisningen. Om detta rent konkret lett till ökad måluppfyllelse i matematik är dock inte möjligt att utläsa av resultaten från den här studien. Av enkätsvaren framkommer att lärare och rektorer i genomsnitt inte uppfattar att reformen haft oönskade konsekvenser, även om vissa respondenter uppfattar att den inneburit en allt för stor lönespridning bland lärare och att andra matematiklärare blivit mindre benägna att utveckla matematikundervisningen.


Publicerad av:

Sofia Malmer

Senast uppdaterad:

2019-05-10