Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2019-02-15, dnr 13/2019

Finansdepartementet
103 33 Stockholm 

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Förslaget om att avskaffa den särskilda löneskatten på 6,15 procent för äldre bör enligt grundläggande ekonomisk teori leda till att sysselsättningen i denna grupp ökar. Detta eftersom äldre arbetskraft blir billigare. Utifrån empirisk synvinkel är det emellertid svårt att förutsäga storleken på sysselsättnings­effekten av den föreslagna reformen.

År 2007 genomfördes en större reform vad gäller beskattningen av äldres arbetsinkomster. Då sänktes både inkomstskatten (förhöjt jobbskatteavdrag för 65+) samt arbetsgivaravgifterna med drygt 16 procentenheter för samma ålderskategori. Laun (2012) visade att reformpaketet sammantaget hade positiva sysselsättningseffekter – sysselsättningen bland 65-åringar ökade med 1,5 procentenheter. Men eftersom både de skatter som arbetstagaren och arbetsgivaren betalar ändrades på en och samma gång för samma grupp var det inte möjligt att avgöra om den observerade effekten uppstod på grund av det förhöjda jobbskatteavdraget, de sänkta arbetskostnaderna, eller både och.

Promemorian för ett intressant resonemang om att den sänkta löneskatten kan komma att övervältras på lönekostnader i form av högre löner för hela löntagarkollektivet. Det bör dock poängteras att det behövs mer empirisk kunskap om hur löner generellt påverkas av skattesänkningar riktade mot äldre. Hur övervältringen ser ut beror sannolikt på vilken typ av anställningar de äldre har, och hur flexibelt lönerna kan sättas i denna grupp. Det är alltså svårt att bedöma hur stora effekterna blir.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Håkan Selin har varit föredragande.

 

Laun, Lisa (2012). Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre. IFAU rapport 2012:16.


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2019-02-15