Arbetsmarknaden för unga och äldre

Både yngre och äldre anses ofta ha en särskilt besvärlig ställning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaderna för de båda grupperna är dock ytterst olikartade. Det relativt låga arbetskraftsdeltagandet är i stort sett det enda gemensamma, men har naturligtvis helt olika förklaringar för de yngre och de äldre. Inom området arbetar vi också med effekterna av en åldrande befolkning, bland annat om äldres arbetsmarknad och arbetskraftsutbud med programstöd från Forte.

Ungas arbetsmarknad

Det typiska för yngre är att de ska gå från utbildning till arbetsliv. Denna övergång inbegriper ofta perioder av arbetslöshet. Dessa perioder är i genomsnitt korta, men samtidigt tillräckligt vanliga för att arbetslösheten i denna grupp typiskt är högre än i hela befolkningen. Läs mer om det i (Hur) hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga? En mindre grupp unga, ofta personer med ofullständiga gymnasiebetyg, har också mer påtagliga problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. Vår forskning syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar hur smidig övergången från skola till arbetsliv blir, samt till att uppskatta effekterna av de insatser som görs för att påverka övergången och förkorta eventuella arbetslöshetsperioder. Läs mer i rapporten Ungdomars och äldres inträde på arbetsmarknaden 1985-2003.

Äldres arbetsmarknad

Det typiska för äldre är att de sällan blir arbetslösa. Den genomsnittliga arbetslösheten är lägre än för befolkningen som helhet, men de arbetslöshetsperioder som inträffar blir desto längre. Studier av de äldres arbetsmarknad kan avse de faktorer som påverkar besluten att lämna eller inte lämna arbetsmarknaden (exempelvis via ålderspension eller olika typer av förtida pension). De äldres långa arbetslöshetstider gör det också angeläget att dels förstå de faktorer som påverkar tiden i arbetslöshet, dels att förstå vilka typer av politikinsatser som kan bidra till att förkorta den.