Om ungdomsarbetslöshet

Vår forskning om ungdomsarbetslöshet visar att ungdomar oftast är arbetslösa en kort tid, men att effekten kan vara bestående.

Våra forskare pratar om ungdomsarbetslöshet 

Anders Forslund beskriver ungdomsarbetslösheten och diskuterar hur hög den är i en 16 minuter sevärd föreläsning med titeln "En förlorad generation? Arbetslösheten bland svenska ungdomar". Anders deltar tillsammans med Arbetsförmedlingens Clas Olsson i Ekonomiekot lördag och diskuterar om arbetslösheten bland ungdomar i själva verket är 12,5 eller 7 procent. Oskar Nordström Skans diskuterar ungdomsarbetslöshet och skolsystemet i Studio ett i P1 den 24 februari 2012. IFAU hade också i början av 2014 ett webbsänt seminarium på temat Ungdomars etablering på arbetsmarknaden, där bland annat de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar diskuteras. ESO hade den 11 juni 2015 ett seminarium med Anders Forslund och Mattias Engdahl om en rapport de skrivit om den svenska ungdomsarbetslösheten

Våra rapporter om ungdomsarbetslöshet

Trots hög ungdomsarbetslöshet är vägen till arbetsmarknaden inte så lång för de flesta unga. Ungas etablering på arbetsmarknaden har inte senarelagts sedan mitten av 1990-talet. Mattias Engdahl och Anders Forslund finner i rapporten En förlorad generation inget påtagligt stöd för en uppfattning om att anställningstiderna för ungdomar blivit kortare under perioden 1991–2007. De ser inte heller någon "spik" i fördelningen vid anställningstider strax under ett respektive två år.

– Vägen från skolan till arbetsmarknaden har inte varit påtagligt mer problematisk för den genomsnittlige unge som föddes runt 1990 än för dem som föddes i mitten av 1970-talet, säger Anders Forslund. Vi finner inte något stöd i data för att fler unga idag har korta anställningar eller ett stort antal anställningar som avbryts för att undvika vad som brukar kallas "inlasning".

Vissa grupper har det betydligt mer problematiskt och riskerar långa tider i arbetslöshet: unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets­förmåga, unga med utländsk bakgrund och unga utan fullständiga gymnasie­betyg. Sysselsättningen hos unga med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga har försämrats särskilt mycket de senaste 20 åren.

Ungdomsarbetslöshet kan ge bestående effekter. I rapporten ”Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga effekter?” visar Oskar Nordström Skans att ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fortsätter att vara arbetslösa i betydligt större utsträckning än andra under de kommande tio åren. Under åtminstone fem år är en del av den förhöjda arbetslöshetsrisken en direkt effekt av att personen var arbetslös som tonåring. Konjunkturläget kan också ha andra mer långsiktiga konsekvenser. Yrkeselever som gick ut gymnasiet under en lågkonjunktur hade en högre sannolikhet att ha försörjningsstöd längre fram i livet. Det gällde särskilt de med lägre betyg och beror troligen på att kvinnor med låga betyg gick in i varaktiga förhållanden och fick barn tidigare när arbetslösheten var hög. Effekterna är stora, en ökning av arbetslösheten med fem procentenheter medförde att kvinnor med låga betyg fick barn cirka två år tidigare. 

Att ha tillgång till a-kassa efter avslutade gymnasiestudier (det så kallade studerandevillkoret) leder till ett uppskjutet arbetsmarknadsinträde. Under den första månaden som ungdomar som avslutat sin gymnasieutbildning och blev arbetslösa kort därpå blev berättigade till ersättning sjönk övergången till arbete med 12,5 procent, visar Mathias von Buxhoeveden i en rapport som studerar åren 2002-2007

Att andra faktorer än just ungdomsarbetslösheten i sig spelar roll visar Tomas Hemmingsson och Andreas Lundin. Ungdomarnas psykiska hälsa, personlighet och förmåga att anpassa sig på skolan och de första jobben förklarar delvis sambandet mellan ungdomsarbetslöshet senare arbetslöshet och förtidspension.

Kontakter och nätverk viktig väg till jobb. Oskar Nordström Skans har också tillsammans med Francis Kramarz visat att föräldrar är en viktig väg till jobb och att det framförallt gäller dem som saknar gymnasieutbildning eller har låga betyg. Tillsammans med Lena Hensvik har Skans även skrivit ytterligare en rapport om vikten av personliga kontakter för ungdomar. Slutsatsen är att sommarjobb och extrajobb under gymnasiet underlättar inträdet på arbetsmarknaden, särskilt om kontakternas yrkesinriktning speglar studenternas. Att arbetsgivarkontakter under gymnasiet är viktigt visar även Dagmar Muller. 

Särskilda program för unga. I ”(Hur) hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga?” av Anders Forslund och Oskar Nordström Skans, beskrivs hur Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar i åldrarna 20 till 24 år under perioden 1999–2003 ledde till att de hittar arbeten fortare än både yngre och äldre ungdomar. Kommunala ungdomsprogram ledde till jobb i mindre utsträckning än arbetsförmedlingens program. Resultaten är i vissa avseenden snarlika de resultat Kenneth Carling och Laura Larsson (Hartman) fick när de studerade utvecklingsgarantin (senare ungdomsgarantin). De fann ingen effekt på flödet från arbetslöshet till arbete. Denna nolleffekt var summan av två motverkande effekter: Ett snabbare flöde till arbete före programstart och en inlåsningseffekt av att faktiskt delta i programmet.

Ännu lite äldre forskning av Laura Larsson (Hartman) fann att ungdomar som under 1990-talet deltog i arbetsmarknadsutbildning eller ungdomspraktik under 1990-talets första år fick en lägre inkomst än öppet arbetslösa ungdomar. De som deltog i en åtgärd hade också en lägre sannolikhet att befinna sig i arbete eller studier i det reguljära utbildningsväsendet.

Jobbgarantin för ungdomar. Martinson och Sibbmark har gjort en uppföljning av vad de unga gjorde i programmet jobbgarantin för unga. De finner att programmet hade få organiserade aktiviteter, men att sju av tio unga tyckte att de fick tillräckligt stöd. I Liljeberg och Hall konstateras att jobbgarantin hade blandade effekter. Under 2008 tycks garantin ha lett till att ungdomarna fick jobb fortare än de annars skulle ha fått, men inte 2009.

– Det kan bero på att de som räknade med att anvisas till programmet sökte och fick fler jobb precis innan de skrevs in, menar Caroline Hall. Det brukar kallas för en annonseringseffekt. Vi finner dock inga långsiktiga effekter av ungdomsinsatserna något av åren. Ett år efter arbetslöshetens början är ungdomar som var i målgruppen respektive deltog i övriga insatser på förmedlingen inskrivna i lika hög grad.

Inga effekter vid randomiserat experiment. I Pathric Hägglunds rapport ”Effekter av intensifierade förmedlingsinsatser vid Arbetsförmedlingen – erfarenheter från randomiserade experiment” har ungdomar inga effekter av att få en kombination av ökad kontroll och jobbsökaraktiviteter. Det förklaras troligen av att de unga har relativt korta tider i arbetslöshet och att de dessutom redan var en prioriterad grupp vi förmedlingen.

I en översikt om ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden från 2010 visar rapportförfattarna att ungdomar födda på 1980-talet utbildar sig längre än tidigare generationer och därför har de sitt första jobb senare. Konjunkturerna påverkar naturligtvis hur arbetsmarknadsinträdet ser ut. 

Treåriga yrkeslinjer. Caroline Hall undersöker i en rapport om de treåriga och mer allmänna yrkeslinjerna på gymnasiet bidragit till att minska arbetslösheten. Hon finner att elever som började treåriga yrkeslinjer på gymnasiet inte klarade sig bättre på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen 2008−2010 än jämförbara elever som började tvååriga yrkeslinjer.

Nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga gav små positiva effekter på sysselsättningen finner  Johan Egebark och Niklas Kaunitz. Det var den första juli 2007 som arbetsgivaravgifterna för arbetstagare mellan 19 och 25 år sänktes med en tredjedel. De ungas sysselsättning ökade med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb tillkom. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

– Vi bedömer effekten som förhållandevis liten, säger Johan Egebark.

De sänkta avgifterna leder till uteblivna intäkter för staten. År 2008 uppgick summan av de uteblivna arbetsgivaravgifterna till omkring 10 miljarder kronor. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor.

Effekten varierar mellan grupper. Johan Egebark har också funnit att de nedsatta avgifterna för unga som startar företag ledde till högre inkomster men inte mer nyföretagande i gruppen.

I remissvar från 2008, 2019, 2020 och 2021 har IFAU diskuterat regeringens förslag av kraftfullare nedsättning av socialavgifter för unga.

Det går inte att pensionera bort ungdomsarbetslösheten

Anders Forslund och Oskar Nordström Skans har i en rapport till Pensionsåldersutredningen gjort en forskningsöversikt om varför det inte är möjligt att genom pensionsavgångar lösa problemet med ungdomsarbetslöshet. Det finns också sammanfattat i en SNS Analys.

Det finns inte direkta evidens om hur pensionsbeslut påverkar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden, med man diskuterar ett antal empiriska exempel som visar på att mängden arbetstillfällen på ett mycket påtagligt vis förändras om arbetskraftens storlek ändras. Mängden arbete är inte konstant och det går inte att pensionera bort ungdomsarbetslösheten.

- Det kan vara värt att påpeka att alla inte måste arbeta så länge de bara kan, men en viktig slutsats är att det som eventuellt känner ett dåligt samvete gentemot den yngre generationen för att man fortsätter arbeta gör det helt i onödan, säger Anders Forslund.

Kontaktperson för ungdomsarbetslöshet: Anders Forslund