Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2020-08-18, dnr 107/2020

Finansdepartementet 
103 33 Stockholm 

Utvidgad tidsgräns för expertskatt

  • IFAU tillstyrker förslaget att skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner utvidgas från att gälla de tre första åren till att istället gälla under de fem första åren av den tidsbegränsade vistelsen.

De svenska expertskattskattereglerna innebär att utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner, som vistas i Sverige under en begränsad period, endast behöver ta upp 75 procent av sina löneinkomster till beskattning under en treårsperiod. Vi vet med säkerhet inte om denna politik varit lyckosam, då det, oss veterligen, inte skett någon regelrätt effektutvärdering av de svenska expertskattereglerna.[1]

Det finns en internationellt uppmärksammad utvärdering av den danska expertskatten, som infördes tio år före sin svenska motsvarighet. Denna studie av Kleven m fl. (2013) har sannolikt relevans även för Sverige – inte bara för att Sverige och Danmark rent allmänt har mycket gemensamt (små öppna ekonomier och höga skatter), utan även för att Danmark är det land vars expertskatteregler mest påminner om de svenska (Ericsson och Jonsson, 2006).  Kleven m fl. visade att den danska expertskatten hade starka effekter på inflödet av höginkomsttagare till Danmark. På några års sikt dubblerades antalet utlänningar med höga inkomster, vilket har ökat de danska skatteintäkterna.

De danska erfarenheterna talar för att också Sverige i grunden har valt rätt väg: Ur effektivitetssynvinkel finns det en klar poäng för högskatteländer som Sverige och Danmark att rikta skattelättnader gentemot särskilda grupper. Alternativet -- att attrahera utländska experter genom generella skattesänkningar -- är mer problematiskt. Dessa frågor diskuteras mer systematiskt av Kleven m fl. (2020).

Överväganden

Men så till kärnfrågan: Är det önskvärt att utöka skattelättnaden från tre till fem år? Vi delar regeringens bedömning att tre år är en ganska kort period i internationell jämförelse.  Detta framgår inte minst av tabell 2 i Kleven m fl. (2020), där expertskattereglerna i ett antal europeiska länder sammanfattas. Det är i sammanhanget relevant att tidsgränsen för den danska expertskatten utökats från tre till sju år. Mot denna bakgrund är det rimligt att harmonisera de svenska reglerna till omvärldsläget.

Skattelättnader för utländska experter finns numera i nästan alla nordeuropeiska länder. En möjlig invändning mot dessa förmåner är att de kan tolkas som en beggar-thy-neighbour policy, dvs. att länder försöker lösa problem genom att försämra för sina grannländer. Denna farhåga om osund skattekonkurrens ska inte enkelt viftas bort, men heller inte överdrivas. Om man tittar på de skattesatser som de utländska experterna möter i de olika länderna finns inga tydliga belägg för att det skulle pågå ett race-to-the-bottom (Kleven m fl., 2020, figur 1).

Att höja tidsgränsen från tre till fem år kan näppeligen av omvärlden betraktas som en offensiv åtgärd, som skulle kunna leda till mer skattekonkurrens, då de flesta andra länder har tidsgränser som är fem år eller längre. Snarare är det en rimlig anpassning

 

I detta ärende har generaldirektören Maria Hemström Hemmingsson beslutat. Docent Håkan Selin har varit föredragande.

 

[1] Den dåvarande myndigheten Institutet för tillväxtpolitiska studier (IPTS) genomförde emellertid under början av 00-talet en studie, där såväl företag som utländska experter intervjuades om expertskatten. Resultaten tydde på att expertskatten inte nämnvärt hade påverkat experternas val att flytta till Sverige. Företagens rekrytering verkade heller inte ha berott på expertskatten, även om företagen samtidigt uppgav att expertskatten kunde bli viktig för framtida rekryteringar.

 


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2020-08-18