Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2020-06-16 Nationalekonomisk forskning om skolan – en introduktion till utbildningsekonomi

En ny översikt från IFAU presenterar ett urval av de viktigaste forskningsfrågorna inom fältet utbildningsekonomi. Förskolans, klasskompisarnas och lärarnas betydelse för hur det går senare i livet är några aktuella ämnen.

Förskolan är viktig

Flera studier visar att barn som gått i förskola har en högre utbildningsnivå och högre inkomst längre fram i livet. Effekterna är starkare för barn med svagare förutsättningar.

– I utbildningsekonomin talar vi om investeringar i humankapital – det handlar om att familj, uppväxtmiljö och skola tillsammans formar barns kunskaper och förmågor. Om man får en bra start tidigt i livet kan man sen lära sig mer i skolan. Förskolan är därför viktig eftersom den bidrar till att utjämna de skillnader som finns i hemmiljön och ger barn mer likartade förutsättningar när de börjar skolan, säger rapportens författare Helena Holmlund.

Svårt att dra slutsatser om effekter av elevgruppens sammansättning

Effekter av elevgruppens sammansättning är en viktig fråga inom utbildningsforskningen. Påverkas till exempel elever av sina klasskamraters förmåga och ambition eller av socioekonomiskt segregerade skolmiljöer?

Det är svårt att utifrån forskningen dra generella slutsatser om vilken gruppsammansättning som är bäst för elevernas skolresultat.

– Det är exempelvis oklart om svaga elevers skolarbete hjälps eller stjälps av att ha många högpresterande elever i samma klass. Internationella studier visar att även om svaga elever kan gynnas av att ha bättre presterande klasskamrater, kan de missgynnas av att undervisningen ligger på en för hög nivå, säger Helena Holmlund.

Elevsammansättningen kan också påverka andra viktiga utfall – studier visar att starkt segregerade miljöer kan leda till kriminalitet och påverka människors attityder och värderingar.

En erfaren lärare är ofta en bra lärare

Inom utbildningsekonomin mäts ofta lärarkvalitet genom att jämföra hur mycket olika lärare kan förbättra elevernas kunskaper mellan två mättillfällen. De lärare som är bäst på detta har ofta längre erfarenhet, men det verkar spela mindre roll om lärarna har utbildning i yrket.

– Det finns bättre och sämre lärare, utifrån hur mycket de kan förbättra elevernas resultat. Men frågan vad som karaktäriserar en bra lärare har visat sig svårare att besvara, säger Helena Holmlund.

Utbildningsekonomi

Utbildningsekonomi är ett fält som har vuxit mycket de senaste 20 åren. Många studier undersöker hur olika typer av insatser i skolan påverkar skolresultaten men det finns även intressanta teoretiska forskningsbidrag som kan hjälpa till att beskriva olika fenomen i skolan.

– Nationalekonomisk teori och metod på utbildningsområdet kan bidra till en bättre förståelse för vad som ligger bakom resultatutvecklingen i skolan, och förhoppningsvis kan detta leda till en bättre skola, avslutar Helena Holmlund.

Kontaktinformation

IFAU-rapport 2020:10 är skriven av Helena Holmlund. Rapporten har tidigare publicerats i Ekonomisk Debatt, nr 3 2020. För mer information kontakta Helena på helena.holmlund@ifau.uu.se alternativt 018-471 6051

Läs mer


Publicerad av:

Ali Ghooloo

Publicerad:

2020-06-16