Studiemedlens utformning spelar roll för högskolestudenterna

År 2001 förändrades det svenska studiemedelsystemet. Det blev mindre förmånligt att ta studielån för vissa grupper då lånet skulle betalas av snabbare än tidigare. Samtidigt blev studiebidraget något större och det blev lättare att arbeta vid sidan av högskolestudierna då inkomsttaket höjdes. Studenterna kunde tjäna mer med bibehållet studiebidrag.

Rapportförfattarna studerar förändringarna med hjälp av en ny modell. De använder modellen för att simulera hur förändringen i studiemedelssystemet påverkade hur mycket studenterna tog i lån och bidrag, hur stora arbetsinkomster de hade och hur det hänger samman med studieprestationer. I modellen tas hänsyn till bakgrundsegenskaper som till exempel arbetslivs­erfarenhet, gymnasiebetyg och studieinriktning. Förändringarna simuleras dels var för sig, dels tillsammans.

Mindre lån och mer förvärvsarbete

Rapportförfattarna finner att studiemedelsystemets utformning spelar roll. Studenterna tog mindre lån efter reformen, framförallt de studenter som hade sämre grundförutsättningar, till exempel lägre gymnasiebetyg, och som troligen har lägre avkastning på sina högskolestudier. Andelen studenter som arbetade vid sidan av studierna ökade. Sannolikheten att en student arbetade under hela året ökade med 14 procentenheter till följd av reformen.

I modellsimuleringarna visar forskarna att de med lägre avkastning på högskolestudier lämnar studierna något snabbare när till exempel avbetalningsperioden blir kortare. De som tar en högskoleexamen på ungefärligt utsatt tid och har högre gymnasiebetyg påverkas enligt modellen inte. Modellsimuleringarna pekar på att en större bidragsdel inte påverkar andelen som tar examen eller längden på studierna, men att studenterna tar mindre lån och att färre arbetar.

Datamaterial

I rapporten studeras de som var inskrivna på program eller kurser på universitet och högskola 1994–2003/04. Gruppens inkomster följs fram till 2009.