Familjer förenades i Sverige när Danmark införde strängare regler

Strängare regler för familjeåterförening i Danmark gjorde att par som berördes flyttade till Sverige, visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 24 oktober 2018

Författare: Cristina Bratu, Och Matz Dahlberg, Och Mattias Engdahl, Och Till Nikolka, Och

År 2002 infördes strängare regler för familjeåterförening i Danmark. Skärpningen gjorde det svårare för delar av den danska befolkningen att bilda par eller återförenas med en partner som inte var EU-medborgare.

Reformen innebar en högre sannolikhet för danska medborgare med utländsk bakgrund att lämna landet. Framförallt flyttade de till Sverige. Den geografiska närheten och de goda transportförbindelserna över sundet är troligen ett par förklaringar till detta, utöver den legala möjligheten för nordiska medborgare att återförenas eller bilda par i Sverige. Flest flyttade från Själland till (västra) Skåne.

– Effekten är tydlig, säger Mattias Engdahl som är en av flera rapportförfattare. Medan nästan inga i gruppen flyttade till Sverige före reformen migrerade cirka 350 individer per halvår till Sverige efter reformen. Det är inte många som andel av nyinflyttade utrikes födda till Sverige, men att utformningen av migrationspolitiken i ett land kan påverka migrationen till andra länder är klart.

Många återvänder till Danmark

Många som flyttade till Sverige flyttade tillbaka till Danmark igen efter familjeåterföreningen. Efter två år hade cirka 20 procent lämnat Sverige och efter åtta år hade hälften lämnat landet.

Hur mäts effekterna?

Rapportförfattarna studerar reformen med både danska och svenska registerdata. Registren täcker hela befolkningen över ett flertal år, vilket innebär att studien kan jämföra de som påverkades av reformen med de som inte påverkades både före och efter reformen hade införts.

Kontakt

IFAU-rapport 2018:16 " Får utformningen av migrationspolitiken konsekvenser för andra länder" är skriven av Cristina Bratu på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, Matz Dahlberg på IFAU och IBF vid Uppsala universitet, Mattias Engdahl på IFAU och Till Nikolka vid Ifo Institute i München. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2018:13. Vid frågor kontakta Mattias på mattias.engdahl@ifau.uu.se alternativt på telefonnummer 018-471 70 62 .