Inkomstojämlikhet i städer: vilken roll spelar konkurrens om arbetskraften?

I föreliggande forskningsprojekt undersöker vi i vilken utsträckning variation i konkurrens om arbetskraft inom olika branscher påverkar variationen i löneinkomst bland de som arbetar inom dessa branscher, och hur denna variation i sin tur är relaterad till aggregerad inkomstojämlikhet. Undersökningen görs på den svenska lokala arbetsmarknadsnivån och vi använder oss av data från SCB som i detalj beskriver såväl de lokala företagen som de som arbetar inom dessa företag, till exempel vad gäller sådant som de anställdas utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet samt företagens produktivitet.

Projektet syftar på detta sätt till att överbrygga ett gap som fortfarande finns mellan två i stort sett separata forskningslitteraturer: En litteratur som syftar till att förklara det som på engelska kallas ”the urban wage premium”, dvs. orsakerna till att arbete i större städer oftast betalas bättre, och orsakerna till den regionala inkomstojämlikhet som därmed uppstår, och en annan forskningslitteratur med fokus på lönespridning och inkomstojämlikhet på makronivå (dvs. inom länder).

Inom den förstnämnda litteraturen är analysens fokus oftast på enskilda individer (arbetstagare) inom större lokala arbetsmarknader och potentiella orsaker till deras högre individuella produktivitet. Mycket lite uppmärksamhet riktas här gentemot skillnader i branschspecifik konkurrens om arbetskraften mellan företag, och dess möjliga konsekvenser för löntagare som är sysselsatta inom dessa företag och branscher. Inom den internationella forskningslitteraturen om ojämlikhet på makronivå, å andra sidan, har man under senare år fastställt att ökad spridning i genomsnittliga inkomster mellan företag är en viktig orsak till ökad ojämlikhet på makronivå, men denna ökade spridning har ännu inte kunnat kopplas till skillnader i branschspecifik konkurrens om arbetskraft.

Med fokus på lokala företag och branscher syftar föreliggande projekt därför till att analysera huruvida graden av konkurrens om arbetskraften utgör en potentiell förklaring till det välkända positiva samband som finns mellan större städer (mätt som befolkningsstorlek inom lokala arbetsmarknader) och högre inkomstojämlikhet inom dessa.