Subventionerade anställningar i Sverige under de senaste 20 åren: För vem? Var? Och vilka effekter har de?

I projektet studeras användningen av subventionerade anställningar inom ramen för den svenska arbetsmarknadspolitiken under den senaste 20-årsperioden. Det grundläggande motivet för olika typer av subventionerade arbeten är att underlätta för vissa grupper av arbetssökande att få ett jobb genom att staten betalar hela eller delar av lönekostnaden. Anställning med stöd har förekommit både som en insats som Arbetsförmedlingen kan anvisa till (t.ex. allmänt och förstärkt anställningsstöd) och som en rättighet för arbetssökande som varit utan jobb länge (t.ex. nystartsjobb). Syftet med insatserna kan variera, där vissa stöd avser att underlätta inträdet på arbetsmarknaden medan andra är tänkta att under en längre tid kompensera för en mer permanent nedsatt arbetsförmåga.

Det saknas genomgångar av regelverken för olika stödformer som använts i modern tid i Sverige, samt beskrivningar av volymer, deltagarsammansättning och var de subventionerade anställningarna har anordnats. Målet med projektet är att bidra med en kartläggning av detta. Kartläggningen av regelverken liksom den registerbaserade beskrivning av stöden är avsedd att täcka alla stödformer som bedrivits inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamhet sedan år 2000.

I projektet kommer vi även att ge en översikt av svensk forskning som undersökt hur subventionerade arbeten påverkar ställningen på arbetsmarknaden för dem som fått ett sådant jobb. Det finns dock en brist på svenska studier som i närtid undersökt detta. De senaste studierna bygger på data som är mer än 10 år gamla. Därför kommer vi i projektet också att skatta individeffekter för personer som fått ett arbete med stöd. En stödform som inkluderas i detta fall är de så kallade introduktionsjobben. Ett introduktionsjobb pågår i normalfallet i ett år och målgruppen utgörs i huvudsak av deltagare i programmen jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar och etableringsprogrammet. Studien kommer också att undersöka möjligheterna att skatta individeffekter av nystartsjobb. Fokus riktas framför allt mot arbetsmarknadsutfall såsom arbetsinkomster, sysselsättning och arbetslöshet.

Projektet bygger på registerdata från Arbetsförmedlingen och SCB. Individeffekter skattas med hjälp av matchningsansats, där arbetssökande som får en subventionerade anställning jämförs med noga utvalda kontrollgrupper bland inskrivna arbetssökande som inte fått ett arbete med stöd. Tanken är att med hjälp av rik registerinformation hitta individer med mycket likartad bakgrund med avseende på arbetsmarknadshistorik och mätbara personliga egenskaper och som på förhand kan antas ha likartade förutsättningar att få ett arbete med eller utan stöd.