Forskningsöversikt om den svenska sjukpenningförsäkringen

Syftet med denna forskningsöversikt är att ge en strukturerad bild av den svenska sjukpenningförsäkringen och den empiriska forskningen om dess utveckling och effekter. Översikten fokuserar i första hand på nationalekonomisk forskning och närliggande discipliner, med särskild tonvikt på studier som använder administrativa registerdata och kvasi-experimentella metoder.

Sjukpenningförsäkringen har en central roll i välfärdsstaten genom att ge inkomstskydd till personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Samtidigt innebär utformningen av försäkringen en grundläggande målkonflikt. En mer generös ersättning ger ett bättre inkomstskydd och minskar de ekonomiska konsekvenserna av sjukdom, men kan samtidigt försvaga drivkrafterna att arbeta och bidra till högre sjukfrånvaro. Striktare villkor för rätt till ersättning och mer omfattande kontroll kan å andra sidan främja återgång i arbete och minska försäkringens kostnader, men innebär samtidigt ett svagare inkomstskydd. Att balansera dessa mål är en central utmaning vid utformningen av sjukpenningförsäkringen.

Sverige är särskilt intressant för att studera dessa avvägningar. Den svenska sjukpenningförsäkringen har reformerats vid ett stort antal tillfällen, både vad gäller de ekonomiska drivkrafterna och hur rätten till ersättning bedöms och administreras. Tillsammans med omfattande administrativa register med detaljerad information om ersättningar och arbetsmarknadsutfall har reformerna gett goda förutsättningar för så kallade kvasi-experimentella studier. Med detta avses studier som utnyttjar reformer eller andra institutionella förändringar för att skapa jämförbara grupper och därigenom försöka identifiera orsakssamband. Den svenska forskningen ger därför omfattande kunskap om hur sjukförsäkringens regler och den administrativa tillämpningen påverkar sjukfrånvaro och andra arbetsmarknadsutfall.

Projektansvarig

Lisa Laun