01 november 2021

Mikroföretagarkonto SOU 2021:55

Diarienummer: DNR 116/2021
Remisställare:

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

IFAU har läst utredningen med utgångspunkt i vårt uppdrag att följa upp och utvärdera arbetsmarknads- och utbildningspolitik samt arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen. Våra synpunkter avser i enlighet därmed främst förslag där vår forskning kan ge oss vägledning.

Sammanfattning

  • IFAU tillstyrker förslaget om ett mikroföretagarkonto (avsnitt 6).
  • IFAU anser att omsättningsgränsen för mikroföretagarkontot bör kopplas till omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt. (avsnitt 11.15)
  • IFAU anser att det skulle gå att motivera en lägre skattesats på kontoinsättningar. (avsnitt 6.7.1)

Mikroföretagarkonto är bra för att minska administrationen

Syftet med schabloniserad inkomstbeskattning för de allra minsta företagen är lovvärt. Det finns onekligen en tydlig poäng i att begränsa administrativa kostnader för dem som bedriver små rörelser på ett laglydigt sätt. De som underlåter att redovisa rörelseinkomster slipper såväl den skatt som administrativa börda som läggs på den som faktiskt väljer att följa skattereglerna. För mycket små verksamheter är det därför rimligt att hitta praktiska lösningar som gör det ”lätt att göra rätt”.

Betänkandet är både utförligt och gediget. Förslaget torde, med mindre modifikationer, vara genomförbart. Den tekniska konstruktion som utredaren föreslår – en källskatt på insättningar på ett särskilt ”mikroföretagarkonto” – förefaller högst rimlig.

Rätt att koppla det till skyldigheten att betala mervärdesskatt

Vi instämmer till fullo med utredarens bedömning att mikroföretagarkontot endast bör införas om kontoinnehavarna samtidigt undantas från skyldighet att betala mervärdesskatt. I annat fall kvarstår nämligen mycket av företagarens administrativa börda.

Regeringen har nyligen föreslagit att omsättningsgränsen för befrielse av mervärdesskatt höjs från 30 000 till 80 000 kronor. Det vore önskvärt att koppla gränsen för insättningar som får beskattas med 30 procent till den föreslagna omsättningsgränsen för mervärdesskatt.

Mikroföretagarkontots betydelse för entreprenörskap och sysselsättning ska nog inte överdrivas, eftersom det är små verksamheter som berörs. Däremot finns det större möjligheter att förslaget får positiva effekter på rapporteringsbeteende och skattemoral. Det kan också vara av betydelse att mikroföretagarkontot marknadsförs brett, gärna tillsammans med information om skattelagstiftningen.

Det går att motivera en lägre nivå på skattesatsen

Det går att diskutera lämplig nivå på skattesatsen, som av utredaren föreslås uppgå till 30 procent. Det är emellertid inte uppenbart att skatten bör sättas så att den är neutral mot konventionellt beskattad inkomst av näringsverksamhet.

För det första skiljer sig marginalskatten på näringsinkomst beroende på dess storlek, vilket utredaren är väl medveten om. Låginkomsttagare missgynnas alltså på marginalen av att istället använda mikroföretagarkontot (eftersom konventionellt beskattade inkomster beskattas lågt), medan höginkomsttagare gynnas. För det andra bör man ha i åtanke att alternativet till mikroföretagarkonto många gånger inte är konventionell näringsverksamhet, utan att över huvud taget inte redovisa inkomster.

Det finns sålunda argument som talar för att tillämpa en lägre skattesats än 30 procent, något som också skulle kunna öka kontots popularitet. Med tanke på de restriktioner som föreslås för mikroföretagarkontot (låg omsättningsgräns, förbud mot att ha andra verksamheter parallellt) gör vi bedömningen att utrymmet för skadlig skatteplanering är begränsat i detta sammanhang.

 

I detta ärende har generaldirektören Maria Hemström Hemmingsson beslutat. Docent Håkan Selin har varit föredragande.