Allvarlig sjukdom och dödsfall i familjen ökar risken för skulder hos Kronofogden

Risken att få en skuld hos Kronofogden ökar betydligt efter en make eller makas död. Betalningsförelägganden ökar med omkring 20 procent de första tre åren efter dödsfallet. Risken att skulden sedan går vidare och leder till betalningsanmärkning ökar med drygt 12 procent. Risken ligger kvar på en förhöjd nivå flera år efter dödsfallet och syns även bland hushåll som inte tidigare haft betalningsproblem.

Även allvarliga sjukdomsfall hos make eller maka ökar risken för att hushållet får betalningsföreläggande hos Kronofogden, men effekterna är mindre än vid dödsfall och syns främst när den som drabbas är i arbetsför ålder.

–Mindre krav betalas ofta när de kommit in till Kronofogden. Större skulder går däremot oftare vidare och leder till betalningsanmärkning. Det tyder på att problemen inte främst handlar om att räkningar glöms bort i sorgen, utan om att hushållen saknar resurser för att klara större ekonomiska åtaganden.

– Att förstå orsakerna till sådana ekonomiska problem är centralt för att utforma effektiva trygghetssystem och för att skapa en mer motståndskraftig ekonomi, säger Paula Roth som är en av flera rapportförfattare.

Omkring 70 procent av de efterlevande i studien är kvinnor, vilket gör resultaten särskilt relevanta för kvinnor.

Ägd bostad kan fungera som buffert

Risken att få en betalningsanmärkning hos Kronofogden efter ett dödsfall är högre bland hyresgäster än bostadsägare.

–Bostaden kan ge ett ekonomiskt handlingsutrymme när hushållets ekonomi snabbt förändras. Den som äger sin bostad kan i vissa fall sälja eller belåna den för att klara större utgifter. Hyresgäster saknar den möjligheten och löper därför större risk att skulder går vidare till betalningsanmärkning.

–Det ska inte tolkas som att resultatet bara speglar att hyresgäster har mindre pengar från början. Analysen jämför hur risken för betalningsproblem förändras efter dödsfallet, och hushållen jämförs med andra hushåll som drabbas av samma typ av händelse vid en annan tidpunkt, säger Paula Roth.

I de mest ekonomiskt utsatta familjerna syns även effekter på nästa generation. Vuxna barn till efterlevande utan bostadsförmögenhet får oftare själva betalningsproblem efter dödsfallet.

Metod och data

Hushåll som drabbas av ett dödsfall eller allvarlig sjukdom (hjärtinfarkt, stroke eller olycksfall) jämförs med hushåll som drabbas av samma typ av händelse några år senare. På så sätt kan analysen skilja effekten av själva händelsen från mer generella förändringar över tid. Studien använder en dynamisk skillnad-i-skillnader-design.

Rapportförfattarna studerar drygt 127 000 efterlevande makar och knappt 300 000 vuxna barn till efterlevande. De studerar också knappt 140 000 hushåll där en make eller maka drabbas av ett allvarligt sjukdomsfall som inte leder till dödsfall. Dödsfallen och sjukdomsfallen inträffar under perioden 2015–2020. Data om betalningsförelägganden omfattar perioden 2014–2020 och kommer från Kronofogden. Rapporten använder också data från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån, SCB.