Arbetsmarknadsreformer höll tillbaka löneökningarna

Rapportförfattarna studerar vad som hände med lönerna när skillnaden i nettoinkomst mellan sysselsatta och arbetslösa ökade åren 2007–2009, då det blev mer lönsamt att arbeta (jobbskatteavdrag) och mindre lönsamt att vara arbetslös (sänkningar av inkomsttak och ersättningsgrad i arbetslöshets­försäkringen).

Lönerna hålls tillbaka av jobbskatteavdrag och minskad a-kassa

Förhållandet mellan inkomsten efter skatt vid arbetslöshet och inkomsten efter skatt vid anställning kallas nettoersättningsgrad. Rapportförfattarna visar att löneökningen har blivit mindre ju mer man tjänar på att arbeta jämfört med att vara arbetslös, d.v.s. ju lägre nettoersättningsgraden är.

– Det är vad vi förväntat oss utifrån ekonomisk teori, säger Lars Calmfors som är en av författarna till rapporten. Jobbskatteavdraget gör att löntagarna får mer pengar i plånboken även utan löneökningar och den minskade a-kassan leder till att arbetslöshet är mer kostsam för den enskilde individen. Båda faktorerna bör göra löntagarna mer benägna att acceptera lägre löner än vad som annars skulle ha varit fallet.

Enligt studien innebär 1 procentenhets lägre nettoersättningsgrad 0,2–0,4 procents lägre lön. Detta är alltså effekten av att arbetslöshetsersättningen efter skatt sjunker i förhållande till lönen efter skatt, exempelvis från 70 till 69 procent. Resultatet kan översättas till att 1 procents minskning av arbetslös­hetsersättningen, eller 1 procents ökning av den andel av lönen som en löntagare behåller efter skatt, sänker lönen med 0,1–0,2 procent.

– Vår rapport tyder på att lönerna påverkades av reformerna och att effekten är i paritet med vad tidigare forskning funnit när man studerat liknande reformer utomlands, fortsätter Lars Calmfors. Det är en viktig slutsats eftersom teoretisk forskning pekar på att en återhållsam lönebildning bidrar till ökad syssel­sättning.

Två stora arbetsmarknadsreformer

Författarna studerar vad som hände när a-kassan år 2007 sänktes från maximalt 730 till 680 kronor per dag samtidigt som ersättningen som andel av tidigare inkomst sänktes i etapper beroende på arbetslöshetstiden. Samtidigt in­fördes jobbskatteavdraget, vilket sedan utvidgades 2008 och 2009.

Data och metod

Forskning i framför allt USA och Storbritannien har visat hur jobbskatteavdrag och arbetslöshetsersättning påverkar sysselsättning och arbetslöshet. Däremot har det forskats mycket mindre om hur lönerna påverkas. Rapportförfattarna härleder en teoretisk modell för vilka faktorer som kan antas påverka lönerna. Bland dessa ingår nettoersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen, inkomst­skatternas progressivitet, arbetsgivaravgifterna och arbetsmarknads­läget. Författarna undersöker sedan empiriskt hur skillnader i utvecklingen av dessa variabler samvarierat med skillnader i löneutvecklingen mellan olika arbets­tagare. Studien bygger på uppgifter om löner för cirka 100 000 individer under åren 2006–2009.