Invandrade lärares erfarenheter efter Snabbspår och andra kompletterande lärarutbildningar

Lärare som kommit till Sverige som flyktingar och som sedan börjat arbeta som lärare i Sverige kan ha en komplicerad väg till en lärartjänst. Det visar en ny rapport från IFAU där två forskare från Malmö universitet intervjuat invandrade lärare.

Publicerades: 11 november 2022
Författare: Catarina Economou, Och Elin Ennerberg, Och

Lärarna om sin roll i ett nytt sammanhang

Forskarna har intervjuat 19 lärare som kommit till Sverige som flyktingar eller invandrare och som sedan börjat jobba som lärare i Skåne. Lärarna har deltagit i en eller flera kompletterande utbildningar i Sverige, exempelvis det så kallade snabbspåret för lärare som Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter driver.

Flera av de intervjuade lärarna uppger att de har fått tydlig vägledning genom snabbspårsutbildningen eller via studie- och yrkesvägledare. Andra upplever att information om vad som krävs för att de skulle nå den så viktiga lärarlegitimationen bitvis var svårtillgänglig och otydlig.

–Otydligheten har lett till att några har gått onödigt snåriga vägar fram till en lärartjänst. Detta trots att de flesta deltagit i snabbspår för lärare där det uttalade syftet var att underlätta vägen in i skolan, säger Elin Ennerberg.

Lärarna pendlar mellan att å ena sidan ha tilltro till sin egen undervisningsförmåga samt glädjas åt den vidareutbildningen de tagit del av, och att å andra sidan ge uttryck för att det ibland är svårt i den nya lärarrollen. Svårigheterna kan handla om det nya landets undervisningssätt och de språkproblem de möter, men också om en frustration över att den kompetens de har med sig inte alltid tillgodoräknas i Sverige och att vägen mot lärarlegitimationen kan vara komplicerad.

Rektorerna resonerar om språket och kompetensen

Till grund för rapporten ligger även intervjuer med 9 rektorer som anställt lärarna eller mött dem vid de kompletterande utbildningarna.

Rektorerna menar att lärarnas praktiska kunskap om undervisning och bedömning viktigt när de fattar ett beslut om en anställning. En del rektorer menar att de invandrade lärarnas flerspråkighet är något mycket positivt, medan andra fokuserar på bristande svenskkunskaper. Osäkerheten kring de invandrade lärarnas kompetenser gör att rektorerna till en början gärna anställer dem på kortare anställningar.

Flera rektorer uttrycker att de uppskattar de migrerade lärarnas goda ämneskunskaper samt tar upp deras ”integrationskompetens”. Det senare ska förstås som att de flerspråkiga invandrade lärarna har goda möjlighet att samspela med invandrade elever och deras vårdnadshavare.

–Det är positivt att rektorerna ser den speciella kompetens som de invandrade lärarna har, men talet om integrationskompetens kan reducera den här gruppen lärare till ”brobyggare”. Det finns en risk att de enbart blir hänvisade till skolor där en majoritet av eleverna har migrationsbakgrund eller är socioekonomiskt mindre priviligierade, säger Catarina Economou

–Vi ser att det både finns formella och informella hinder för lärarna. Anpassningen till den nya lärarrollen är komplicerad, även hos de lärare vi mött som nu har en stark position på arbetsmarknaden, säger de båda forskarna.

Bakgrund

Snabbspåret för lärare är en 26 veckor lång utbildning inom ramen för Arbetsförmedlingens Etableringsprogram. De lärare som intervjuats i rapporten har i de flesta fall gått ett snabbspår på Malmö universitet, de bor i Skåne och många är ursprungligen från Syrien. 14 av lärarna är kvinnor och de flesta har haft en anställning som lärare i Sverige i 1–3 år. Vid sidan av snabbspåret har flera gått kursen Utländska lärares vidareutbildning (Ulv) på universitetet.

Kontakt

IFAU-rapport 2022:17 är skriven av Catarina Economou (Institutionen för kultur, språk och medier, Malmö universitet) och Elin Ennerberg (Institutionen för samhälle, kultur, identitet, Malmö universitet). För mer information kontakta Catarina.Economou@mau.se eller Elin.Ennerberg@mau.se. Forskarna har haft forskningsbidrag från IFAU.