Nittiotalskrisen förändrade ungas utbildningsval

När Sverige gick in i den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet försvann hundratusentals jobb. Industrin och byggsektorn drabbades särskilt hårt och det svåra läget gjorde att färre ungdomar valde att gå industri- och byggprogrammen på gymnasiet.

Pappans arbetslöshet blev en signal om risker på arbetsmarknaden

Forskarna bakom rapporten har studerat hur information om risker på arbetsmarknaden under en ekonomisk kris påverkar ungas gymnasieval. För att studera orsakssambandet mellan kris och ungdomarnas val jämför de ungdomar vars pappor förlorade jobbet inom industrin och i byggsektorn precis innan gymnasievalet, med liknande ungdomar vars pappor förlorade jobbet strax efter gymnasievalet. Med stöd av en rad kompletterande analyser menar rapportförfattarna att den förra gruppen fick bättre information om riskerna på arbetsmarknaden i samband med sitt val.  

Ungdomar vars pappor blivit arbetslösa innan de gjort sitt val minskade sannolikheten att välja en bygg- eller industrilinje med 11 procent, jämfört med dem som fått motsvarande signal om osäkra tider först efter valet.

–Vi anser att det är stora effekter. Pappornas arbetslöshet fungerade som en informationssignal för ungdomarna. De såg vad som hände i närmiljön och anpassade sina utbildningsval, säger Martin Nybom, en av rapportförfattarna.

Valen fick långsiktiga följder

I stället valde ungdomarna utbildningar som ledde till yrken i mindre drabbade branscher, som transport-, hotell och restaurang samt jord- och lantbruk. Som vuxna hade dessa ungdomar högre sysselsättning och inkomster än jämförbara unga som utbildade sig mot industrin. I början av arbetslivet (fram till 30 års ålder) hade de 1,2 procent högre sysselsättning och 2–3 procent högre inkomster än jämförelsegruppen. Effekterna avtar med tiden men finns kvar upp till 20 år senare. Mönstret är tydligast för pojkar, eftersom de oftare gick industrirelaterade program.

–Ungdomarnas val fick alltså långsiktiga följder. Resultaten visar hur viktig information är för unga som står inför utbildnings- och karriärval, och vilken betydelse händelser i familjen kan ha, avslutar Martin Nybom.

Så gjordes studien

Forskarna har använt registerdata från SCB för 176 000 ungdomar vars pappor förlorade jobbet inom industri- och byggbranschen under 1990-talskrisen. Genom att jämföra ungdomar vars pappor blev arbetslösa innan respektive efter gymnasievalet kunde de se hur informationen om krisen påverkade utbildningsvalen. Analysen gör det möjligt att skilja effekten av själva informationssignalen från effekten av den ekonomiska chocken. Grupperna har följts fram till 2015.