Rektorsprogrammet ger inga tydliga förbättringar av elevresultaten

Att rektorer går Rektorsprogrammet tycks inte medföra några tydliga förbättringar av elevernas studieresultat eller av rektorernas pedagogiska ledarskap, vare sig under programmet eller under de första åren efteråt. Det visar en ny rapport från IFAU av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Publicerades: 29 september 2026

Författare: Rebecka Persson, Och Ema Demir, Och Karl Wennberg, Och

Det statliga Rektorsprogrammet är obligatoriskt för nya rektorer och ska bland annat stärka deras förmåga att leda och utveckla skolans verksamhet. Utbildningen verkar inte leda till några statistiskt säkerställda förbättringar av elevernas slutbetyg eller deras resultat på de nationella proven i matematik, svenska och engelska i årskurs 9. Lärarnas bedömning av rektorernas pedagogiska ledarskap förbättras inte heller.

– Vi ser inga tydliga förbättringar i de resultat vi kunnat studera. Det betyder inte att utbildningen saknar betydelse, men utbildningen verkar inte i sig vara tillräcklig för att förbättra elevernas skolresultat, säger Rebecka Persson, en av rapportförfattarna.

Resultaten ligger i linje med tidigare internationella studier, där effekterna av rektorsutbildningar på elevernas skolresultat ofta är små eller saknas.

Utbildningen kan ha betydelse på andra sätt

Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet. Huvudanalysen bygger på en kvasiexperimentell metod och det finns vissa skillnader mellan grupperna redan före programstart. Forskarna beskriver därför resultaten som indikationer snarare än definitiva mått på programmets effekter.

Studien undersöker inte heller alla delar av rektorsuppdraget. Utbildningen kan exempelvis ha betydelse för rektorernas kunskaper om juridik, styrning och administration eller för deras professionella nätverk.

Rektorer jämförs före och efter programstart

Forskarna följer närmare 3 800 rektorer och biträdande rektorer som påbörjade programmet under perioden 2009–2021. De jämför hur skolornas resultat utvecklas före och efter programstart och med rektorer som ännu inte har börjat utbildningen. I analysen tas bland annat hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund, skolans storlek och huvudman. Kompletterande analyser med andra metoder ger samma övergripande bild.

Forskarna använder registerdata och statistik från Skolverket och Skolinspektionen och studerar elevernas slutbetyg, resultat på nationella prov samt lärares bedömning av rektorernas pedagogiska ledarskap.

Kontakt

IFAU-rapport 2026:19 Effekter av skolledarskap i Sverige. En utvärdering av Rektorsprogrammet 2009–2021 är skriven av Rebecka Persson, Ema Demir och Karl Wennberg vid Handelshögskolan i Stockholm. För mer information kontakta forskarna: rebecka.persson@hhs.se, 073-4050571; karl.wennberg@hhs.se, 070-5105366 eller ema.demir@hhs.se, 070-8193701.