Skillnader i löner och sjukfrånvaro mellan olika typer av förskolor
Personal vid vinstdrivande förskolor har lägre löner men är mer sällan sjukskrivna än de som jobbar på kommunala förskolor. Det visar en ny IFAU-rapport av forskare vid Stockholms universitet och IFN.
Publicerades: 24 februari 2026
Förskolan kännetecknas av relativt låga löner och hög sjukfrånvaro bland personalen. Under de senaste decennierna har andelen fristående förskolor ökat. Det väcker frågan om personalens villkor skiljer sig mellan olika organisationsformer.
Anställda vid vinstdrivande förskolor har något lägre lön …
När hänsyn tas till att personalen på kommunala förskolor till exempel oftare har relevant utbildning, bättre gymnasiebetyg och är äldre, är lönenivån mellan 0,7 och 1,6 procent lägre i vinstdrivande förskolor än i kommunala.
–Löneskillnaderna mellan kommunala och vinstdrivande förskolor minskar när vi tar hänsyn till att personalsammansättningen skiljer sig åt. De flesta vinstdrivande förskolor har löner som är i nivå med eller något lägre än de kommunala, säger rapportförfattaren Karin Edmark.
Fristående förskolor som inte är vinstdrivande, det vill säga inte drivs som aktiebolag, har i genomsnitt löner som är mellan 0,5 och 1,4 procent högre än de kommunala.
Den som byter från en vinstdrivande till en kommunal förskola får i genomsnitt en större löneökning än den som byter i motsatt riktning.
… men är mindre sjukskrivna
Personalen i fristående förskolor har lägre sjukfrånvaro än kommunanställda. Sannolikheten att vara sjukskriven är 2–4 procentenheter lägre. De hämtar också i något lägre utsträckning ut läkemedel mot psykisk ohälsa, även om skillnaderna är små.
–Vi ser skillnader mellan utförare. Att vinstdrivande förskolor har mindre kvalificerad personal och lägre löner kan vara ett uttryck för kostminimering. Samtidigt pekar våra resultat på bättre hälsa, vilket kan hänga ihop med arbetsmiljö eller arbetsgivarnas storlek. Bilden är inte entydig och det behövs mer forskning, säger rapportförfattaren Lovisa Persson.
Data och metod
Forskarna studerar perioden 2000–2020. Data kommer från SCB och Socialstyrelsen. Analyserna bygger på multipel regression med omfattande kontroller för både lokala förhållanden och individuella egenskaper.
Kontakt
IFAU-rapport 2026:4 är skriven av Karin Edmark vid Stockholms universitet och Lovisa Persson vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och Högskolan Kristianstad. Rapporten sammanfattar IFAU Working paper 2026:4. För mer information kontakta Lovisa på lovisa.persson@ifn.se