Stabil sysselsättning för nyanlända som fått extra hjälp

Rapportförfattarna följer 140 nyanlända lågutbildade som var inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser i Göteborg under 2017–2018. Den ena halvan lottades till ett försök där kommunen, Arbetsförmedlingen och ett kommunalt bostadsbolag gav dem extra hjälp i form av språkträning, arbets­praktik samt hjälp att söka arbete, medan övriga deltog i det ordinarie etablerings­programmet.

De som fick den extra hjälpen fick jobb mycket snabbare än de som tog del av de ordinarie insatserna. Hälften var sysselsatta direkt efter insatsen och under de följande tre åren hade de en betydligt högre sysselsättningsgrad än jämförelsegruppen. Det gick något bättre för män än för kvinnor.

–Det är stora och stabila sysselsättningseffekter, säger Ulrika Vikman som är en av flera rapportförfattare. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden gör sedan att jämförelse­gruppen kommer i kapp efter ungefär fyra år.

Bättre svenskkunskaper verkar ha varit en viktig nyckel för att få jobb. De som fick extra hjälp blev snabbare klara med sina SFI-kurser än jämförelsegruppen, och över tid får språkkunskaperna större betydelse för effekterna på sysselsättningen.

Insatsen var kostnadseffektiv. När det samhällsekonomiska värdet beräknas är slutsatsen att alla parter tjänade på den extra hjälpen. Utifrån de antaganden som görs var insatsen självfinansierande.

Båda grupper upplever sig vara ungefär lika integrerade i samhället

Både de som fick den extra hjälpen och de som inte fick den känner sig efter ungefär fyra år i Sverige ungefär lika integrerade i samhället. Rapport­författarna skapar med hjälp av enkäter ett index för psykologisk, social, politisk och samhällelig integration och det finns inga större skillnader mellan de två grupperna.

–Att behandlingsgruppen fick jobb snabbare verkar alltså inte ha lett till att de känner sig mer integrerade generellt. säger Johan Egebark

Bakgrund och data

Som sysselsatt räknas den som har ett osubventionerat arbete eller ett nystarts­jobb. Anställningar med mycket hög subventionsgrad räknas inte som sysselsättning. Rapportförfattarna använder uppgifter från Arbetsförmedlingen samt uppgifter om löneinkomster och ekonomiskt bistånd från SCB och Socialstyrelsen. Hösten 2021 intervjuades både deltagare och jämförelsegrupp.