Stor ökning av skillnaden i livslängd mellan låg- och höginkomsttagare

Skillnaderna i livslängd ökar mellan hög- och låginkomsttagare 

Forskarna analyserar hur skillnaderna i förväntad livslängd utvecklats för svenskar över 40 år från början av 1960-talet till och med 2021. Skillnaderna är stora. För män ökade gapet mellan de med lägst och högst hushållsinkomst från 3,5 år på 1960-talet till nästan 11 år på 2010-talet, en tredubbling. För kvinnor var ökningen mindre men ändå betydande. Kvinnor i hushåll med högst inkomster lever idag nästan nio år längre än kvinnor i hushåll med lägst inkomster.

Ökad ojämlikhet i hälsa trots minskade inkomstskillnader

Från 1960- till 1990-talet minskade inkomstskillnaderna och välfärdsstaten byggdes ut. Ändå ökade skillnaderna i livslängd kontinuerligt. Det motsäger hypotesen att en högre absolut inkomstnivå i sig leder till längre livslängd.

Sedan 1990-talet har inkomstskillnaderna ökat, men förbättringarna i livslängd i de övre inkomstskikten har varit betydligt större än vad man skulle förvänta sig om man bara jämförde olika inkomstgrupper vid samma tidpunkt.

– Det samband mellan inkomst och livslängd som vi ser ett givet år gäller inte när vi följer utvecklingen över tid. Andra saker än inkomst har spelat en avgörande roll för att skillnaderna ökar, säger Lisa Laun forskare vid IFAU och en av rapportförfattarna.

Livsstil och levnadsvanor spelar stor roll 

Analysen av förtida dödsfall (före 75 års ålder) som hade kunnat undvikas visar att det främst är hjärt- och kärlsjukdomar som hjärttack och stroke samt vissa cancerformer som bidrar till skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare. Det tyder på växande ojämlikhet i hälsorisker kopplat till levnadsvanor och livsstil.

– Tidigare studier har exempelvis visat att de med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol på 1960-talet. Idag är rökning vanligare bland dem med lägre inkomster. Höginkomstgrupper har inte bara haft bättre resurser, utan också snabbare anammat hälsosammare vanor, vilket gett utdelning i form av längre liv, säger Lisa Laun.

Datamaterial

Studien bygger på registerdata för alla svenska invånare över 40 år mellan 1960 och 2021. Inkomsten räknas på hushållsnivå, och tar hänsyn till hushållsstorlek.