Läslyftet lyfte kunskaperna på högstadiet

Efter fallande resultat i internationella jämförande kunskapsundersökningar som Pisa och PIRLS sjösattes år 2014 ett kompetensutvecklings­program för lärare, Läslyftet. Lärare möttes för att diskutera, planera och utvärdera sin undervisning tillsammans med en utbildad handledare. Syftet var att förbättra undervisningen och höja elevernas läs- och skrivförmåga.

Lärare utan didaktisk utbildning påverkades mest

De högstadielärare som deltagit i satsningen menar att de blivit bättre på att utveckla elevernas läs- och skrivfärdigheter och att de oftare använder lässtrategier i sin undervisning. Det var framför allt lärare som saknade didaktisk utbildning i läs- och skrivutveckling som tyckte att de hade förbättrat sig.

Lågstadielärarna skattade redan innan fortbildningen sin förmåga att undervisa i läs- och skrivutveckling högre än lärarna i de högre årskurserna, och Läslyftet verkar inte ha påverkat deras självskattade förmåga.

Liten förbättring i svenska och i SO- och N0-ämnena

Resultaten på det nationella provet i svenska i årskurs 9 förbättrades något bland de elever som gått på skolor där lärarna arbetat med Läslyftet. Effekterna är lite större i de natur- och samhällsvetenskapliga ämnena.

–Effekten i svenska är ganska liten, medan förbättringarna är något större i SO och NO, säger Erica Lindahl som är en av rapportförfattarna. Att Läslyftet förbättrade resultaten mer i SO- och NO-ämnena är i linje med satsningens fokus på att öka elevernas förmåga att läsa sakprosa.

Läslyftet i grundskolan

Rapportförfattarna har jämfört nära 1 000 grundskolor som deltog i Läslyftet mellan läsåren 2015/16 och 2017/18 med skolor som inte deltagit. Dessutom har lärare på 500 skolor följts med årliga enkäter. Idag används Läslyftet inom förskolan, i förskoleklass och på lågstadiet.