Utjämnade möjligheter efter grundskolereform i Finland

Grundskolereformen ledde till ökad jämlikhet i möjligheter

Den finska grundskolereformen på 1970-talet innebar att korrelationen mellan fäders och söners inkomst (mätt i vuxen ålder) sjönk med 20 procent. Det betyder att andelen av sonens inkomst som kan förklaras av pappans inkomst minskade; sambandet mellan familjebakgrund och inkomster försvagades därmed. Denna försvagning kan tolkas som att barns möjligheter utjämnades.

Uppskjutet val mellan gymnasie- och yrkesutbildning

Grundskolereformen ändrade det finska utbildningssystemet på två viktiga sätt. Valet mellan gymnasie- och yrkesutbildning flyttades från 11 till 16 års ålder och en ny studieplan infördes med större vikt på akademiska ämnen. I den nya grundskolan gick eleverna i samma skola till 16 års ålder och studerade enligt samma studieplan. Sådana ändringar ger mer möjligheter för utbildningssystemet att kompensera effekter av familjeförhållanden och borde därför öka social rörlighet mellan generationer.

Grundskolereformen genomfördes stegvis

Grundskolereformen genomfördes stegvis, först i finska Lappland 1972 och sist i Helsingfors 1977. Det gör det möjligt att utnyttja skillnader inom landet och födelsekohort vid analysen. Genom att jämföra ändringar i inkomstkorrelationen mellan regioner där grundskolereformen genomfördes vid olika tidpunkter, kan författarna uttala sig om effekter av reformen. För att mäta rörlighet använder man sig av så kallad intergenerationell inkomstkorrelation. I studien skattas effekten av reformen på korrelationen mellan fäders genomsnittliga inkomster mellan 1970–1990 och söners inkomster år 2000. För att studera effekter av reformen används individdata för 20 824 män och deras föräldrar från de finska folkräkningarna mellan 1970 och 2000.

Många likheter med den svenska grundskolereformen

Den finska grundskolereformen liknar i många avseenden den svenska grundskolereformen som genomfördes ungefär 20 år tidigare. Den svenska grundskolereformen innebar också en sammanhållen obligatorisk skolgång fram till 16 års ålder; dessutom genomfördes den svenska reformen stegvis.