Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2020-11-12 Utvecklingen på framtidens arbetsmarknad

I en ny litteraturöversikt från IFAU drar Georg Graetz slutsatsen att den artificiella intelligensen troligen inte kommer leda till minskade löner eller fallande sysselsättning, men till ökade löneskillnader mellan olika yrken.

Arbetsmarknaden förändras ständigt. Hur ökad automatisering och användning av artificiell intelligens påverkar arbetsmarknaden vet vi inte, men det finns vissa lärdomar att dra från den ekonomiska forskningen.

Arbetsmarknaden polariseras

Det finns tendenser till en ökad polarisering på arbetsmarknaden. De lågavlönade jobben i servicesektorn blir fler, liksom de mest kvalificerade och högavlönade jobben. Enligt tidigare forskning efterfrågar arbetsgivare i större utsträckning individer med kognitiva, sociala och verbala förmågor. Samtidigt automatiseras fler rutinbetonade arbeten i mellanskiktet, vilket leder till färre jobb och en minskad efterfrågan på arbetskraft till traditionella yrken.

I vissa länder har efterfrågan på högutbildad arbetskraft gjort att gruppens löner stigit och att löneskillnaderna mellan låg- och högutbildade ökat.

–Sverige följer i stort samma teknologiska utveckling som andra länder. Men vi ser inte att de högutbildades löner ökat lika mycket i Sverige som i andra länder. Inkomstskillnaderna i Sverige är fortfarande små, vilket troligen beror på den svenska lönebildningen och på kollektivavtalen, säger Georg Graetz.

–Det finns i dagsläget inte några starka skäl att tro att automatiseringen generellt sett skulle leda till minskade löner eller fallande sysselsättning. Den tekniska utvecklingen kan dock påverka löneskillnader mellan yrkesgrupper, sektorer och regioner fortsätter han.

–Exakt vad den tekniska utvecklingen kommer leda till vet vi inte. Men mycket forskning pågår och en rimlig slutsats är att efterfrågan på arbetskraft med goda kognitiva och sociala förmågor i alla fall kommer att fortsätta, avslutar Georg Graetz.

Metod

Rapportförfattaren gör en litteraturöversikt och en summering av den empiriska forskningen inom det aktuella området. Han beräknar även trender och summerar statistik på individnivå för den svenska befolkningen 1985–2017. Data kommer från IFAU-databasen.

Kontaktinformation

IFAU working paper 2020:19 är skriven av Georg Gratez vid Uppsala universitet. Rapporten är en omarbetning av en tidigare rapport från Finanspolitiska rådet. För mer information kontakta georg.graetz@nek.uu.se (engelska).

Läs mer


Publicerad av:

Sofia Malmer

Publicerad:

2020-11-11