Hälsoeffekter av senarelagd pensionering

Rapporten studerar effekten av senarelagd pensionering på individens hälsa. För detta utnyttjas en reform som innebar att pensionsåldern höjdes från 63 till 65 år för flertalet yrkesgrupper inom kommun- och landstingssektorn, fram­för allt inom den kvinnodominerade sektorn vård och omsorg. Resultaten visar att senarelagd pensionering troligtvis inte påverkar individens hälsa, som mäts med hjälp av data på slutenvårdsinläggningar, läkemedelsförskrivningar och dödlighet. Under antagandet att resultatet för offentliganställda kvinnor kan generaliseras till andra yrkesgrupper kan alltså en höjd pensionsålder ha en positiv effekt på samhällsekonomin i form av högre arbetsutbud utan att be­höva öka kostnaderna för hälso- och sjukvård.