Lika barn leka bäst? Äktenskapssortering och dess konsekvenser för intergenerationell rörlighet

Författare: Helena Holmlund, Och

Sammanfattning av

Rapport

2019:22

Äktenskap och familjebildning sker ofta mellan individer som liknar varandra i olika avseenden, t.ex. när det gäller utbildningsnivå och inkomst. Denna äktenskapssortering kan ha konsekvenser både för inkomstskillnader mellan hushåll och för intergenerationell rörlighet. I denna rapport undersöks äktenskapssorteringen i Sverige bland individer födda 1945–1965, och dess konsekvenser för social rörlighet. Resultaten visar att äktenskapssorteringen försvagats över tid, både när den mäts med individernas egen förväntade inkomst, och när den mäts med individens socioekonomiska bakgrund. Det har alltså blivit vanligare över tid att finna en partner från en annan social bakgrund än den egna. Dessa förändringar i äktenskapssortering har dock haft relativt liten betydelse för den sociala rörligheten: sambandet mellan familjeinkomsten i barngenerationen och inkomsten i föräldragenerationen är relativt okänsligt för nedgången i sortering. En hypotetisk simulering visar att variationer i äktenskapssortering måste vara mycket stora för att det ska påverka intergenerationell inkomströrlighet i någon större utsträckning.

Forskningsområden