Hur påverkas ungdomars utbildningsval av ett bättre resultat på högskoleprovet?

Författare: Georg Graetz, Och Oskar Nordström Skans, Och Björn Öckert, Och

Sammanfattning av Rapport 2020:9

Vi undersöker hur resultaten på högskoleprovet påverkar ungdomars val att läsa på högskolan och vad de väljer att studera. För att mäta effekten av ett högre provresultat använder vi det faktum att antalet rätta svar på högskoleprovet avrundas till ett normerat provresultat, vilket gör att ungdomar med nästan lika många rätta svar kan få olika provresultat. Analysen visar att resultatet på högskoleprovet påverkar ungdomarnas utbildningsval. Ungdomar som råkar hamna precis ovanför en avrundningsgräns – och därmed får ett högre provresultat – påbörjar och slutför oftare sina högskolestudier och väljer i högre utsträckning inriktningar som är svårare att komma in på. Skillnaderna i beteende skiljer sig dock avsevärt mellan ungdomar med olika familjebakgrund. Ungdomar med högskoleutbildade föräldrar förändrar framförallt var och vad de läser, medan barn till föräldrar med högst gymnasieutbildning istället förändrar om de läser på högskolan överhuvudtaget. Förvånande nog ökar ungdomar med föräldrar utan högskoleutbildning huvudsakligen sitt deltagande på utbildningar som de skulle ha kommit in på oavsett vilken sida av avrundningsgränsen de råkat hamna på. Det tyder på att deras vilja att läsa på högskolan ökar när valmöjligheterna blir större, även om de i slutändan väljer inriktningar som de skulle ha kommit in på i vilket fall som helst.