Högre behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram ökade inflödet till aktivitetsersättningen

I den här rapporten studerar jag hur striktare behörighetskrav till gymnasieskolan, som introducerades med reformen Gymnasieskola 2011, påverkade elever med låga skolresultat. Rapporten visar att elever som på grund av de skärpta behörighetskraven inte kom in på gymnasieskolans yrkesprogram i hög utsträckning började sina gymnasiestudier på ett introduktionsprogram istället. Reformen ledde till att eleverna gick i gymnasieskolan under längre tid, men påverkade inte sannolikheten för avhopp från gymnasieskolan under de tre första åren och inte heller sannolikheten att slutföra gymnasiet inom fem år. De skärpta antagningskraven försämrade särskilt pojkarnas arbetsmarknadsutfall på kort sikt. Tre år efter avslutad grundskola hade de lägre sysselsättning och lägre inkomster, men dessa effekter kan till stor del förklaras av att reformen bidrog till förlängd studietid och sköt upp inträdet på arbetsmarknaden. Reformen ledde också till att pojkar i högre grad beviljades aktivitetsersättning, vilket hänger samman med att aktivitetsersättning kan beviljas för förlängd skolgång. Studiens uppföljningshorisont är för kort för att avgöra om de skärpta behörighetskraven får långsiktiga konsekvenser, men resultaten tyder på att reformer som begränsar svaga elevers tillgång till utbildning kan ha oavsiktliga konsekvenser.