Sidans innehåll

Under mer än 50 år har invandringen till Sverige varit omfattande. Andelen utlandsfödda i befolkningen är idag hög i en internationell jämförelse. I forskningen kring invandring och arbetsmarknad finns två stora frågor:

Hur lyckas de som invandrar och vad påverkar etableringen?

Forskningen utgår ofta ifrån humankapitalteorin. Den förutsäger att invandrade till en början kommer att ha en svagare ställning eftersom de saknar t.ex. språkkunskaper, men att skillnaderna minskar efterhand. En omfattande litteratur studerar hur dessa mönster har sett ut i olika länder och tidsperioder. 

En annan ofta studerad fråga är om diskriminering gör att personer med utländsk bakgrund även på lång sikt löper högre risk för arbetslöshet och har lägre löner. Andra studier fokuserar på vilken roll segregation och etniska nätverk spelar för den ekonomiska integrationen, eller på hur olika introduktions- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder påverkar etableringen på arbetsmarknaden.

Hur påverkas andra arbetstagare och ekonomin som helhet?

Hur invandring påverkar t.ex. löner och sysselsättning beror på om invandrarna konkurrerar med eller kompletterar dem som redan finns på arbetsmarknaden. Lönebildningen kan påverkas, framför allt i de branscher och yrken där det finns många invandrade. Men invandring kan också bidra till ökade investeringar, vilket kan leda till ökad sysselsättning. Regler för internationell rörlighet, t.ex. utvidgningen av EU, är också betydelsefulla för hur arbetsmarknaden fungerar för olika yrkesgrupper.