Höjda lägstalöner påverkar vilka som slutar

Höjda kollektivavtalade lägstalöner höjer de lägst betaldas lön och leder generellt till att färre anställningar avslutas. För grupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden kan de höjda lägstalönerna dock leda till att fler anställningar avslutas. Det visar en ny rapport från IFAU.

Publicerades: 14 maj 2014

Författare: Anders Forslund, Och Lena Hensvik, Och Oskar Nordström Skans, Och Alexander Westerberg, Och Tove Eliasson, Och

Höjda lägstalöner gav högre löner

Rapportförfattarna studerar hur förändringar i kollektivavtalade lägstalöner påverkar personer i fem avtalsområden. Ett första resultat är att en höjning av lägstalönerna faktiskt medförde att lönerna steg för de lägst avlönade jämfört med andra löntagare inom samma avtalsområde. Till exempel är det märkbart för den tillfälliga höjningen av lägstalöner för sjuksköterskor år 2009, där de lägst betalda fick en betydande skjuts uppåt. Inom t.ex. verkstadsindustrin tycks de reglerade lägstalönerna inte spela roll då arbetarna hade betydligt högre löner än avtalet.

Färre anställningar upphör när lägstalönerna går upp

Sannolikheten att de berörda lämnade arbetsplatsen minskade inom vissa områden eller förblev i några fall oförändrad.

– Resultatet överraskade oss något, men högre löner inom ett avtalsområde kan göra det mer attraktivt för arbetstagarna att stanna kvar inom just det avtalsområdet istället för att söka sig vidare till andra delar av arbetsmarknaden, säger Anders Forslund som är en av flera rapportförfattare.

Men alla påverkas inte på samma sätt

I flera av fallen finner rapportförfattarna att avtalade löneökningar medförde att personer med bättre förutsättningar på arbetsmarknaden stannade kvar i större utsträckning, medan anställningarna upphörde oftare för dem med sämre förutsättningar.

– Höjda lägstalöner tycks till exempel bidra till att färre anställningar upphör bland personer med de högsta betygen i dessa grupper, men att fler upphör bland personer med de lägsta betygen, fortsätter Anders Forslund. Vi tolkar det som att fler lågproduktiva och färre högproduktiva skiljs från sina anställningar till följd av de ökade lägstalönerna.

Effekterna skiljer också i vissa fall sig beroende på ålder, kön och födelseland och varierar mellan avtalsområdena. Generellt tycks det som att de med svagast ställning på arbetsmarknaden lämnar i något högre grad till följd av lägstalönerna.

Inga tydliga tecken på att arbetstiderna påverkades av höjda lägstalöner

I huvudsak finner rapportförfattarna inga tydliga tecken på att de anställdas arbetstider påverkades i någon betydande omfattning av förändrade lägstalöner.

Fem avtal om höjda lägstalöner

De fem avtal som studeras berör höjningar av de lägsta avtalslönerna inom avtalen mellan i) Kommunal och SKL/Pacta, ii) höjningar av lägstalöner inom callcenteravtalen mellan Unionen och Almega, iii) höjningar av avtalslöner för personer med ett års erfarenhet inom Teknikavtalet 2006, iv) införandet och borttagandet av en lägstalön inom avtalet mellan Vårdförbundet och SKL/Pacta 2009, samt v) det extra löneökningsutrymmet baserat på antalet kvinnliga anställda med en lön som understeg 20 000 kronor inför 2008 års lönerevision inom avtalet mellan Kommunal och SKL/Pacta. Data hämtas från SCB.

Kontakt

För mer information kontakta gärna Anders Forslund: 018-471 70 76, anders.forslund@ifau.uu.se.