Risk att arbetssökande behandlas olika trots standardiserat verktyg för bedömning

De flesta arbetsförmedlarna säger att de använder det profileringsverktyg som är tänkt att öka träffsäkerheten och enhetligheten när arbetssökande skrivs in på Arbetsförmedlingen. Men det finns också utbredd kritik mot verktyget, visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 30 juni 2014

Författare: Anahita Assadi, Och Martin Lundin, Och

När arbetssökande skrivs in vid Arbetsförmedlingen ska arbetsförmedlarna med hjälp av ett webbaserat profileringsverktyg, kallat bedömningsstöd, ta fram ett mått på den sökandes förutsättningar på arbetsmarknaden. Till grund för detta ställs frågor om till exempel individens ålder, utbildning, arbetslöshetshistoria och födelseland. Bedömningsstödet ger på en fyrgradig skala en rekommendation som tillsammans med förmedlarens professionella bedömning avgör om en arbetssökande är i behov av tidiga insatser. Bedömningsstödet är bland annat tänkt att öka enhetligheten och träffsäkerheten vid inskrivningen.

Stora variationer i hur bedömningsstödets utfall tolkas

Det finns stora variationer i hur olika förmedlare tolkar och värderar rekommendationen som bedömningsstödet ger.

– Risken med detta är att arbetssökande kan komma att bedömas väldigt olika beroende på vilken handläggare de råkar tilldelas. Det tycks fortfarande finnas stort utrymme för olika bedömningar, menar Anahita Assadi.

Många arbetsförmedlare är kritiska

Många förmedlare är kritiska och ser begränsad nytta av bedömningsstödet. Bara 20 procent av förmedlarna är positiva till verktyget och tycker att de har ganska eller mycket stor hjälp av det.

– Problem som lyfts fram är exempelvis tidsbrist vid inskrivningen och bristande information om hur verktyget ska användas, säger Martin Lundin.

Okunskap om särskilda frågor för ungdomar

Sju av tio arbetsförmedlare uppger att de alltid eller nästan alltid använder bedömningsstödet när de skriver in arbetssökande. Användningen av de särskilda frågor som ska ställas till personer under 25 år är dock betydligt lägre. Frågorna är avgörande för om en ung person ska få tidig insats eller inte. Men endast 40 procent av förmedlarna känner till ungdoms­frågorna, och frågorna ställs bara i ca 20 procent av fallen då de enligt riktlinjerna borde användas.

Rapporten baseras på två enkäter

Studien baseras på enkäter som besvarats av 1 900 arbetsförmedlare och 300 lokala chefer under november och december 2013. Svarsfrekvensen var 66 % bland arbetsförmedlarna, 74 % bland sektionscheferna och 85 % bland kontors­cheferna.

Kontakt

Om du vill veta mer kan du kontakta Anahita Assadi (018-471 60 50; anahita.assadi@ifau.uu.se).