Arbetsgivare frångår oftare turordningen när nyanställda är mer produktiva

Vid neddragningar är huvudregeln att personer med kortast anställningstid sägs upp först. Arbetsgivare och fack kan dock komma överens om en annan turordning. Rapportförfattaren undersöker när sådana avsteg görs och vad som händer med villkoren för dem som sägs upp.

Resultaten visar att avsteg är vanligare när de senast anställda är mer produktiva än kollegor med längre anställningstid. Produktiviteten skattas med hjälp av individernas löner i tidigare anställningar. Måttet är tänkt att fånga den del av lönen som följer individen mellan olika arbetsplatser och som kan hänga samman med produktivitet. En standardavvikelse högre relativ produktivitet bland de senast anställda hänger samman med 7,7 procentenheters lägre följsamhet till den lagstadgade turordningen.

– Arbetsgivare verkar oftare vilja behålla personer som anställts senare när de bedöms vara mer produktiva, säger rapportförfattaren Martin Häggkvist.

Bättre villkor för dem som sägs upp

När arbetsgivare och fack frångår turordningen får den arbetstagare som sägs upp oftare högre avgångsvederlag eller längre uppsägningstid. Det tyder på att större möjlighet för arbetsgivaren att välja vilka som ska behållas kan vara förknippad med bättre villkor för dem som lämnar arbetsplatsen.

– Turordningsreglerna påverkar alltså inte bara vilka som sägs upp utan också villkoren i överenskommelser som träffas när arbetsgivare och fack frångår sist-in-först-ut-principen, säger Martin Häggkvist.

Turordningen följs oftare i arbetar- än tjänstemannayrken.

Om studien

Rapporten bygger på uppgifter om cirka 1 900 varsel och omkring 50 000 arbetstagare under perioden 2005–2019. Uppgifter om varsel från Arbetsförmedlingen har kopplats till register från SCB. Studien omfattar partiella neddragningar i turordningskretsar med 10–50 anställda. Produktiviteten skattas utifrån individernas löner i tidigare anställningar.