Flera aspekter av samhällsekonomin spelar roll när väljare utvärderar den ekonomiska politiken

Forskning om ekonomisk röstning hävdar att väljare tenderar att belöna regeringar när ekonomin går bra, och bestraffa dem när det går sämre. Men ekonomin är inte en enhet, utan består av flera dimensioner som påverkar väljarnas bedömningar på olika sätt. I enkätbaserade experiment fick drygt 9 000 väljare i Sverige, Tyskland och USA ta del av information om hur en hypotetisk ekonomi utvecklas. Deltagarna fick ange hur olika ekonomiska faktorer påverkade deras syn på ekonomin och hur de skulle rösta.  

Inflationen viktig när väljarna utvärderar politiken

Det visade sig att de studerade väljarna reagerar självständigt på flera olika delar i ekonomin, men att inflationen var särskilt avgörande för deras politiska bedömningar. Den påverkade både uppfattningen om den egna ekonomin och landets ekonomiska läge. Sambanden mellan inflation och väljarnas omdöme om regering eller president var starkare än motsvarande samband för exempelvis arbetslöshet och tillväxt.  

–Vår data samlades in under 2023, när inflationen var hög efter pandemin, vilket kan påverka deltagarnas inställning, säger Love Christensen som är en av forskarna bakom rapporten.

–Det intressanta är att vi finner att väljarna är mer sofistikerade än den traditionella forskningen givit sken av. De reagerar självständigt på flera delar av samhällsekonomin, och ser det inte som en enhet fortsätter Christensen.

Ekonomisk politik kräver förklaringar

Väljarna förstår i viss utsträckning sambanden mellan olika ekonomiska faktorer, men drar inte sällan förenklade slutsatser. Exempelvis tror flera att det går att kombinera att ha låg inflation, hög tillväxt och låg arbetslöshet, något som är svårt att åstadkomma i praktiken.

–Trots att vissa ekonomiska frågor, som den centrala inflationen, inte direkt styrs av regeringen tenderar väljare ändå att hålla sina politiker ansvariga och bestraffa dem för prishöjningar trots att penningpolitiken ligger utanför deras kontroll.

– Att väljare reagerar på flera indikatorer är en viktig insikt för både forskare och politiker. Men våra resultat pekar också på att väljarna i viss mån saknar förståelse för viss makroekonomiska avvägningar. Det innebär också en utmaning: politiker måste bli tydligare med att ekonomisk politik kräver svåra avvägningar och prioriteringar, säger Mikael Persson.

Ett teoretiskt ramverk för ekonomisk röstning

Rapportförfattarna utvecklar ett teoretiskt ramverk baserat på fyra sätt att tolka ekonomin – utifrån bedömningar om makroekonomin och möjligheten att se samband mellan olika faktorer, men även om hur ekonomin påverkar den egna ekonomin, landet i stort eller fördelningen mellan grupper.

Studien undersöker hur väljare bearbetar ekonomisk information genom att variera nivåerna på tillväxt, arbetslöshet, inflation och börsutveckling i enkätbaserade experiment. Genom att experimentellt manipulera dessa faktorer – en i taget och i olika kombinationer – kan forskarna isolera deras respektive och samverkande effekter på hur individer bedömer det ekonomiska läget, olika samhällsgrupper, samt hur de formar sina politiska preferenser och röstintentioner. Designen tillåter både inom- och mellanpersonanalyser och ger möjlighet att testa teorier om ekonomisk röstning i en komparativ kontext.