Oklart hur kravet på vetenskaplig grund ska tolkas vid undervisning om värden

Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

Publicerades: 13 april 2023

Författare: Klas Andersson, Och Henrik Friberg-Fernros, Och

Utbildningen i skolan ska enligt skollagen bygga på en vetenskaplig grund. Det kan dock vara svårt att veta vilken som är den vetenskapliga grunden för skolans värdeundervisning, vilken omfattar till exempel demokrati, individens frihet och integritet, jämställdhet och hållbarhet.

Rapportförfattarna intervjuar ledande representanter från den politiska och den byråkratiska nivån samt en grupp verksamma lärare. Det visar sig att de tycker olika om kopplingen mellan den vetenskapliga grunden och värdeundervisningen. Vissa tycker att det finns en vetenskaplig grund för undervisning om värden, medan andra anser att det inte finns en sådan grund.

–Det är viktigt att poängtera att de som intervjuades var försiktiga och osäkra i sina svar. Så även om informanterna svarar på ett motstridigt sätt behöver det inte betyda att oenigheten mellan dem är särskilt djupgående. Det är helt enkelt svårtolkat, säger Henrik Friberg-Fernros som är en av rapportförfattarna.

–Likväl menar vi att det är problematiskt om varken politiker eller byråkrater som jobbar med skolfrågor, eller lärarna som undervisar, verkar kunna tolka lagen. Inte minst med tanke på att denna oklarhet kan påverka legitimiteten för vetenskapen som grund för statens maktutövning generellt sett, avslutar Henrik Friberg-Fernros.

Unikt för Sverige att ha vetenskaplig grund i skollagen

Den vetenskapliga kunskapen har under de senaste decennierna alltmer betonats som bas för utbildningen, och kallas ibland en vetenskaplifiering. Vetenskaplifieringen pågår både i Sverige och internationellt, men det är bara i Sverige som den vetenskapliga grunden slås fast i skollagen. Att vetenskaplifieringen skrivits in i skollagen och därigenom har fått ett unikt juridifierat uttryck i Sverige gör frågan särskilt intressant att studera i ett svenskt perspektiv.

Rapportförfattarna har intervjuat två centrala representanter för den politiska nivån, ett antal generaldirektörer på skolmyndigheter samt 18 förstelärare i samhällskunskap på gymnasier i Göteborgsregionen.

Kontakt

IFAU-rapport 2023:7 ”Den vetenskapliga grunden i skolan och undervisningen om värden. En kartläggning av politikers, tjänstemäns och lärares synsätt” är skriven av Henrik Friberg-Fernros vid statsvetenskapliga institutionen och Klas Andersson, verksam vid avdelningen ämnesdidaktik med inriktningen samhällsvetenskap, båda vid Göteborgs universitet.
Kontakt: henrik.friberg-fernros@pol.gu.se, tel: 031-7861231.